- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
370

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

adj., fsv. laker, isl. lákr, no. laak ’dålig, motbjudande, besvärlig’
Aas., som äfven ingår i sammansättningarna sv. elak ock no.
ilak. Namnet innehåller sålunda oblik kasus af ett adj. i svag
form; jfr t. ex. Lyan. I fråga om betydelsen stå sjönamnen
Båfven, Dålingen, Envetten, Trätten mycket nära; jfr äfven
Racken. Däremot förmodar Bugge-Rygh Elven. s. 138, att no.
Laaka är besläktat med leka ’droppa’.

Ett gårdnamn Låka förekommer i Valla sn Vg., By sn Vrml.
ock Ljusdals sn Häls., men jag känner intet om dess historia
ock äldre gestalt.

Långban log3ba2n (lâgbán l. lâmbán; Långbann 1658[1];
Långban Tuneld s. 197 [1741], Lotter c. 1750, GS 2 Ö 31 o. s. v.),
långsträckt sjö i Färnebo sn, Filipstads bärgsl. Vrml. : Långban,
Långbanshyttan
(omnämnd 1571)[2]. Senare leden i detta
namn är sannolikt helt enkelt fsv. *ban, ä.-nsv. baan (Var. rer.
1538), en biform till sv. fsv. bana, lånat från mlt. bana, ban f.
’öppen väg, fri plats, bana’. Det kan synas påfallande, att vi
i ett namn å en så betydlig sjö möta ett relativt ungt lånord.
Detta förhållande må sammanhållas därmed, att vi just i
bärgslagerna (hufvudsakligen i Vstml.) finna dylika sjönamn, hvilka
på grund däraf att de innehålla under litterär fsv. tid inlånade
mlt. ord icke kunna tillmätas någon synnerligt hög ålder; jtr
Kopparen, Kedjen, Kloten. Det är ju rent af möjligt, att dessa
namn härstamma från bärgsmän, af hvilka som bekant ett större
antal voro inflyttade tyskar. Hvad nu särskilt Färnebo socken
beträffar, skall — om man får sätta tro till gamla uppgifter —
digerdöden där hafva rasat till den grad, att endast några få
personer öfverlefvat densamma. Det faller sig då ganska
naturligt, att de gamla namnen fallit i glömska ock ersatts af
yngre, där så ett ord af utländsk börd lätteligen kunnat insmyga
sig. — Om första leden se Lången.

Långbjörken (Grau s. 527 [1754]) Gunnilbo sn,
Skinnskattebärgs bärgsl. Vstml., vid sjöarna Fett-, Myrbiörken; nu
kallad Stora Björken; se Lången ock Björken 13.

Långbogen loŋ³bω²gen (Hermelin 1810, GS 3 Ö 34 o. s. v.),
lång ock smal sjö i Hällestads sn, Finspånga läns hd Ög.


[1] Enligt uppgift af fil. dr G. Kallstenius.
[2] Forssell Sv. 1571, s. 107.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free