Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydligt större utsträckning ock omfattat äfven sjöarna Järngården,
Näfvergården, Trigölingen, Velången ock Ramsjön. De
mellanliggande områdena utgöras nämligen af mycket lågländ sumpig
dymark. Järngården, Mårsaren ock Velången äro för omkring
20 år sedan sänkta genom afdikning. Hvad namnets härledning
angår, synes det ej osannolikt, att Mårsaren är det gamla namnet
på den forntida, nu i smärre vattensamlingar uppdelade sjön.
Man kunde då våga sammanställa det med fno. Mors (Rygh NG
1:352), nu Mosselven1, som väl är besläktat med fno. Mj9rs
(se Mjörn slutet). Den i trakten boende allmogens tanke är
emellertid, att namnet kommer af mosse; se Mossl&ngen. Denna
senare härledning är i sig själf ganska rimlig; ock då den
härrör från personer, som tala traktens dialekt, torde icke häller
i formellt afseende hinder möta att antaga densamma.
Emellertid bar jag ansett säkrast att behandla namnet under den
enda skriffonn, som kommit till min vetskap: blott en
noggrannare kännedom om dialektens ljudlagar gör det möjligt att
af-göra, huruvida densamma är berättigad. För egen del tycker
jag på grund af uttalsuppgiften, att formen Mossaren bör
föredragas.
Måsegren, till hvilken artikel jag under Enegren häuvisat,
är icke namn på någon sjö. Namnet Måsegren (S6U Aa 83:11)
syftar säkert på den så benämnda gården i Gullbärgs hd Ög.
= no. Mosegrein2. Detta senare namn förklaras af Rygh såsom
’förgrening eller arm af en mosse, myr*, ock naturligtvis är det
denna betydelse som äfven tillkommer det sv. gårdn&mnet.
Första leden sv. dial. måse, ä.-nsv. måse motsvarar rspr. mosse.
Namnet är emellertid af intresse för vårt ämne, såtillvida som
bildningen af namnet är analog med den i Enegren ock
Åm-gren.
Måsnaren må3snar2n (Hermelin 1802, GS 5 Ö 33) Tveta
sn, Oknebo hd Sdml.; nära sjön Lanaren. Det finnes ingen
annan anledning att betvifla, det namnet hör till fogelnamnet
mås, än den, att s-afledningen i detta ord är relativt ung ock
knappast fanns på den tid, då sjönamnen på -nir uppstodo.
Emellertid kan ju sjönamnet vara en yngre ombildning af
*) Så äfven Rygh Elven. s. 164.
2) År 1594 Mosegren (Rygh NG 3: 253).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
