Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma art som Malsnaren 2. Andra bildningar på -naren at
sbst. äro sjönamnen Eknaren ock Näsnaren : ek, näs, båda
likaledes belägna i Sdml. I fråga om stamstafvelsen erinrar jag
om Måssjön1, Måsegöl (GS 3 Ö 40 Blek.), Måsaviken (2 V 35
Boh.). Dock är det naturligtvis ingalunda säkert, att
fogel-namnet mås ingår i alla dessa namn: mossa, mosse heter
nämligen i en mängd dial. resp. mås (mes o. d.), måse (mese o. d.)T
jfr ä.-nsv. måse2, ock namnen kunna mycket väl vara
sammansatta med dessa ord; se de under Mosslången anförda
sjönamnen ock jfr äfven Myssjaren.
Af det med mås nära besläktade fsv. make, no. maake
kommer sjönamnet Måkevattnet (GS 2 V 36 Boh.); af ett ord
motsvarande isl. mår ’mås’ kommer möjligen Måsjö (GS 5 Ö 30
Uppl.). Om förhållandet mellan dessa tre ord se Hellqu. Ark. 7:143.
Hfién mä4en (GS 1 Ö 39) Torpa sn, Sunnerbo hd Smål. :
Mässeboda (mäs3sebo2da); af obekant härledning. Sjöns form
synes förbjuda att föra namnet till ett ord motsvarande isl. m»r
Tunn, smal’, urgerm. stam maiw-, alltså hörande till det i sv.
sjönamn synnerligen vanliga fsv. mio, mio (se Mjögtvängen).
Fsv. Mseghin- ingår i Meeghinsior VGL IV. 10, nu
Maj-eller Måjsjön i Bosebo sn, Västbo hd Smål., samt efter min
mening äfven i nsv. Maj(en)fors, stark fors i Markaryds sn,
Sunnerbo hd Smål. <- ‘Mroghinfors; se Bällen. Detta Meeghin
är fsv. meeghin ’kraft, styrka’. Motsvarande ord uppträder
äfven i ags. som första led i ortnamn ock har där samma
betydelse af ’stor, mäktig’, hufvudsakligen dock i sammansättningar
med stan ’sten\ t. ex. Meegenstån (se Middendorff Aeng. flurn.
s. 91). Äfvenledes erinras om no. älfnamnet Megn (: fno. magn
n. ’styrka’), se Rygh Elven. s. 156.
Mäjsjön, se Bällen ock Mreghin-.
Mälaren mäslaren2 eller vanligen mä3lar2n (maVari
Vätö-målet3; Mrolir omkr. 1351 enl. SRP4, 1396 enl. SRP nr 2795; i
Mmler 1404 enl. SD NS I, 1414 enl. SD NS II; in dem Meler
14695; Mäle obl. kasus Gamla krön. v. 476, 514; Melar å kardi-
*) GS 1 V 38 Hall., 3 Ö 37 Smål., 4 Ö 33 Sdml., 6 Ö 30 Uppl.
2) Norelius Ark. 2: 272.
3) Schagcrström Sv. lm. X. 1: 53.
4) Enligt Dahlgren (Egli Nom. geogr.2 s. 565).
5) Styffe Bidr. t. Skand. hi st. 3: 236.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
