Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
getreide in einer mulde, um es zu reinigen’1. Med afseende på
betydelsen böra jämföras de svenska ock norska sjö- ock
älf-namnen på Lög-, Lang-, som anföras ander Lögaren, hvilket ord
emellertid själft har ett annat ursprung. Dock kunde man ju
tänka sig, att en ursprungligare betydelse ’vatten, flod 1. dyl.*
låge till grund. Jfr t. ex. gr. va[/.a ’fltissigkeit’ : sskr. sniti
’wäscht sich, badet* (se Noen), ir. 16 ’rägn’ : gr. XoCo) ’tvättar’2.
I fråga om flod- ock sjönamn med dylik appellativisk betydelse
erinras om sjönamnen Afvern, Laggaren, Maren, Naten, Noen,
Nätaren, Unden, Vättern, fbrit. Dubris, nu eng. Dover, ock gall.
Dubra, nu ty. Tauber : ir. dobar ’vatten’3, eng. Shannon : sskr.
smdhu ’flod’4, möjligen också gall. Séqaana, fr. Seine : gr.
’fuktighet’5 6 m. fl.
Slutligen må nämnas, att det väl keltiska namnet Nioar
(3:dje årh.), fht. Neohar, ty. Neokar äfven kan ställas till den
här behandlade roten nig.
Hvad nu vårt sjönamn Näken vidgår, påpekar jag att, om
den här senast framställda etymologien af detta ord är riktig,
detta i alla händelser kan vara besläktat med sv. näck, isl.
nykr, ty. nixe o. s. v., då ju dessa ord i allmänhet pläga föras
till samma rot, som lagts till grund för sjönamuet7.
Nälen.
1) nä4len (nä4fren, af den äldre generationen uttalat nä4ern,
d. v. s. -an) (Närlen Hermelin 1810, GS 3 Ö 34; Närlasjöarna
Tham Link. s. 33) Hällestads sn, Finspånga läns hd Ög. :
Näl-torp, af Hermelin 1810 skrifvet Närletorp.
*) Jfr Fick4 1: 500, Prellwitz under Xixacs. Denna kombination
fir dock ganska osäker: formen -nekas kan äfven förklaras såsom
beroende på ’entgleisung’ : nénekti (se t. ex. Uhlenbeck Et. wb. d. altind.
spr. s. 150) ock bör kanske skiljas från det lit. ordet.
2) Stokes hos Fick4 2: 249.
3) Fick4 2: 153; jfr d’Arbois de Jubainville Prem. hab. de l’Eur.
o. 070
«) Fick, 2: 303.
5) Fick4 2: 295; jfr Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr. under
séoanam.
6) Jfr Förstem. 2: 1076 ock Lohmcyer DF s. 88 f., hvilken senarcs
utredning jag dock i de flästa afsecndcn icke kan undcrskrifvn.
7) Jfr Fick4 1: 501, Kluge Et. wb. under nixe, Prellwitz under
vl£cj>, Uhlenbeck under nénekti o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
