- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
538

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enda (Skända) i Björnlunda sn, Daga hd Smål., äro belägna.
Gårdnamnet skrefs i fsv. tid i Skinandom (SD NS 2: 335 från
1410). Namnet är en participbildning af v. skina af samma
art som det fsv. sjönamnet Lyniendi, det fsv. älfnamnet
Rym-ande; se d. o. samt för öfrigt under Jälnan ock TUlen. Min
hypotes blir i hög grad sannolik däraf, att äfven Ryqh1 anser
sig kunna uppvisa ett gammalt älfnamu Skinandi från Norge.
Af samma stam komma äfven t. ex. Skinsiö (1568)2 Ångni.
ock det sjönamn fno. Skinangr, som ansättes af Rygh NG IV.
2: 270. Betydelsen ‘glänsande* är i nordiska vattendragsnamu
synnerligen vanlig; se ex. under Glien samt i afd. III.

Skingeln, Stora o. Lilla (GS 2 Ö 31), mycket små sjöar i
Grythytte sn, Grythytte bärgsl. Vstml., uttalas enligt uppgift
»Skinn-jeln», hvadan här möjligen en sammansättning
(»Skinn-gölen?») föreligger. Emellertid torde, såsom prof. Lundell
påpekar, nj (y) snarare vara målets uttal för äldre ng.

Skinnare-j fsv. skinnare, isl. skinnari ‘skinnberedare,
bunt-makare’ ingår blott i sammansättningen Skinnarevattnet (GS 2
V 35 Boh.). Se om dylika sjöuamn för öfrigt öfversikten afd. III.
Ordet är dessutom ganska vanligt i (f)sv. gårdnamn :
Skinnara-bod(h)a, nu Skinnarbo Ydre hd Smål.3, Skinnaragardhin
Jön-åkers hd Sdml.4 m. fl.

Fsv. ’Skiolde, sjönamn, se ‘Sknlde.

Skiran Jl3ran2 (GS 6 Ö 32) Österåkers sn, Åkers skeppsl.
Uppl. Egentligen innehåller namnet oblik kasus af ett fsv.
’Skire, svag form af adj. skir ‘klar o. d.‘ ‘Skire : skir = ‘Hvite
(se Hvlten) : hviter o. s. v. Närmare jämförligt är det likaledes
uppländska sjönamnet Skäran; jfr äfven Aglan, Hultebrejan, Lyan,
Låkan. För öfrigt hänvisas till Skiren.

Skiren Ji4ren (för 1, 2, 4, 6, 9, 10, 11, 12, 15, 1(5, 17, 25),
Ji3ren2 (för 3) eller Skirn Ji4rn (för 21).

1) (Skiren GS 3 Ö 38) delvis inom Fagerhults sn, Hanbörds
hd Kim.

J) NG 2: 405, 14: 146 ock Elven. s. 216.

2) Nordlander Angerm. fiskev. s. 20. — Däremot är det väl mera
osäkert om, såsom Rygh gissar, Skenän Ög. hör hit: stadsnamnet
Sken-ninge, som måste anses vara atiett af detta ånamn, skrifves nämligen
i fsv. ofta Skaeninge.

3) Vadst. kl. jordeb. s. 111.

;) Vadet. kl. jordeb. s. 264.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free