Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SkirsiogarJ)er kan föreligga, samt Skirshult ock Skirsnäs, där
nian emellertid äfven kan tänka sig ett fsv. ’Skiris- (jfr under
Skären). För ett fsv. ‘Skire tala — utom uttalet af 3 — gårdnamnen
Skirbråten, Skirboholm (11), Skirhult (14), Skirtorp (21). Skire
: ‘Skir = sjönamnen ‘Bleke : ’Bleker (se Bleken) = ‘Flati:
‘Flater (se Flaten) = ‘Lange (ovanligt) : ‘Langer (se L&ngen).
Skire-Bjön är snarast ett fsv. Skirasio, äldre Skire sio; jfr Diupasio,
Hvitasio, Langasio o. 8. v. — Namnet innehåller sv. fsv. adj.
skir ’klar, ren*, isl. skirr, fsax. skir, skiri, got. skeirs o. s. v.,
en r-afledning af \ ski ’skina, glänsa’; jfr Boren. Om flera af
sjöarna föreligga uppgifter, att de utmärka sig för synnerligen
klart ock rent vatten (se ofvan). Namnet är alltså mycket nära
besläktat med sjönamnet Skären. För öfrigt anmärkes, att
namnet Skiren hufvudsakligen är spritt i östra Sverge. I västra
Sverge förekomma i stället namn på Ljus-, Lyse- (se Ljusen).
I fråga om betydelsen jfr utom de nämnda äfven sjönamnet
Hviten, älfnamnet Klaran (Klaräifven), Klartjäm (GS 1 Ö 31
Vrml.).
Skirkalf Jt3rkal2v? (Rääf 5: 16) = Sklrl&ngen, vid Skiren
4. Om senare leden se Kalfren 22.
Skirlången Ji3rlog2gen (GS 3 Ö 36) Tirserums sn, Kinds
bd Ög., vid Skiren 4; af Rääf kallad Skirkalf (seföreg.). Om
senare leden se Lången.
Fsv. ‘Sklaclle, se ‘Sk®lde.
Skjulen, Öfre o. Nedre, Ju4len (»skju4e(*n>) (GS 3 Ö 36),
små sjöar i Horns su, Kinds hd Ög. Inga nämnvärt gamla
former af detta namn torde kunna uppletas. Några
förklaringsförsök må dock anföras. Om man får antaga, att
Skjulen är den regelrätta motsvarigheten på riksspråk af den
ofvan angifna dialektiska uttalsformen (hvarom se mera nedan),
ligger det ju närmast till hands att härleda namnet från sv.
skjul, fsv. skiul, isl. ekjol n. Man tänker då snarast på
betydelsen ’skydd, ly’ ock är böjd att jämföra Lyen, Lysjön.
Sjöarna synas på sin västra sida ha bärgiga omgifningar. I samma
betydelse tyckes den fno. motsvarigheten uppträda i det fno.
gårdnamn a Skiulastadum, nu Skjulsta, hvarom se Rygh NG
3: 189.
Men att dömma af de uppgifter, som lemnats mig om
uttalet af det likaledes i Horns sn förekommande sjönamnet Bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
