Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len 1 (se Bolaren), kan nog nttalsappgiften »skju4e^n> äfven
tyda på en form, som i riksspråket bör återgifvas med Skjuren.
Detta namn kan vara en bildning af ett fsv. "skjur ’skata"
= isl. skjor ds; jfr Skörsummen. Det vore sålnnda till sin
betydelse ock nppkomst närmast jämförligt med Eråken; jfr äfven
Anden, Hägern, Svan. Emellertid må som en instans mot denna
etymologi anföras, att ’skata’ i östgötamålet tycks heta skjora
Rz s. 592; formen skjura förekommer emellertid bl. a. i SdraL
(se anf. st.).
Dock äro icke härmed de formella möjligheterna att
förklara namnet nttömda. Sannolikare, än att namnet motsvarar
ett riksspråkligt ’Skjuren, förefaller det mig — rent formellt
sett — att det innehåller en fsv. stam Skyrf)-. En sådan hade
i målet sannolikt utvecklat sig till Skiurd- -* Ju?’-1; jfr fsv.
skyord Södw. Om namnet har detta ursprung, betyder det
’skåra(n)’ 1. dyl., en för en sjö alls icke oantaglig betydelse;
jfr t. ex. Klysan, Klämmingen o. d. Ordet finnes för öfrigt i en
liknande användning : enl. Rz s. 591 har smålänskan ett skyrd
m. ’mindre vattenledning ur sjö, å eller bäck’ = skör m. ’ett
djupt dike eller en större ränuil med vatten’ Kim. Däremot
torde den af Rz anförda betydelsen af fsv. skyrd KLL ’gräfd
kanal’ icke hafva förekommit; jfr Schlyt. Ordb. På samma sätt
förmodar Bugge-Rygh NG 14: 230, att no. älfnamnet Skjula
utgår från ett ’Skyrö (hörande till skera). Detta Skjula
sammanställer Rygh Elven. s. 222 just med vårt sjönamn. Närmare i
fråga om bestämmandet af vårt sjönamns etymologi kan jag i
saknad af äldre former icke komma.
Skogssjön o. s. v., se under M&llen.
Skolen sko3len2 (Hermelin 1818, Tham Link. s. 27, GS S
0 36) Tirserums sn, Kinds hd Ög. Namnet hör kanske till
sv. dial. skola f. ’stenskärfva’ Nke, skol n. ds. Vb. anförda af
Rz s. 594. Besläktat, men naturligtvis icke identiskt är no.
Skolla, hvilket enligt Rygh NG 3: 319 ett par gånger
förekommer som namn på små sjöar. Detta namn för jag till sv. skolla
bl. a. ’flinga’, ett gammalt utvidgat n-particip af V skel ’klyfva’2.
*) Om denna fsv. brytningsprocess se Nor. Ark. 6: 333 f., Kock
Skand. arch. s. 20 f., Ark. 9: 55.
2) Ordet är identiskt med sv. dial. skolla, nht. soholle ’pleuro-
ncetes platessa’, hvaroin närmare Hellqu. Språkvet. sällsk. i Ups. förh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
