Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fsv. Slsette, svag form af adj. sleetter, sv. slät, alltså en
bildning af samma slag som Flaten, fsv. ’Flati : flater, Djupen :
diuper, Hviten : hviter o. s. v., alla med akc. 2. Adj. slrotter,
slät, ingår äfven i Slättsjön (GS 2 Ö 37), Slättjärn (1 V 32)
samt viknamnet Slätbaken Ög.1 Jfr i fråga om betydelsen
äfven Jämnasjön (1 V 35 Vg.).
Smal- såsom ingående i sjönamn, se Mjögtvängen.
SmedMlgen (Wieselgren 3: 212) Nye sn, Östra hd Smål.
Sjön är mig för öfrigt obekant. Om namnet hänvisas till
Järn-bälgen. Det är tydligen ett s. k. jämförelsenamn ock har
sålunda helt annan betydelse än å ena sidan Smedsjön* *,
Smed-tjärn (GS 1 V 34), Smitjärn. (1 V 33), Smedsvattnet3 ock å
andra sidau Smedjevattnet (2 V 34), Smedjesjön (2 Ö 40).
Namnet Smedjesjön utmärker naturligtvis, att en smedja varit
eller är belägen vid sjön; jfr liknande bildningar särskilt under
llysingen. I fråga om namnet Smedsjön se t. ex. under
Slaktaren.
Småkraktjärnarna, Små vattnet, se Llllen.
Smälingen Dalarna, se Mjögtvängen ock Smälten.
Smälten smäl3ten* (Craelius s. 130 [1774], Hermelin 1818)
Döderhults sn, Stranda hd Kim. : Smältebro, Smälterum. Det
senare gårdnamnet visar, att sjönamnet har mycket gamla anor.
Då sjön är lång ock smal, vill man snarast härleda det ur adj.
smal; jfr Smalsjön, 8mälingen (under Mjögtvängen), fht.
Sma-lanaha, Smalenbach. m. fl. (Förstem. 2: 1278). Med afseende
på t-afledningen böra sjönamnen Gullten ock Multen jämföras.
Se för öfrigt Steksmälten. — Fsv. ’Smeelte.
Snaten, se Snyten.
Snesaren sne3sar*n (Hermelin 1818, GS 3 Ö 36)
Djurs-dala m. fl. socknar, Sevedes hd Kim. Namnet, ett fsv. "Snésir
== isl. ’Sneisir, är enligt mitt förmenande bildat medelst i
sjö-namn vanlig afledning af sv. dial. snes (sneis) f. ’en i båda
ändar tillspetsad stör eller stång; gren, tunn kvist m. m.’ (Rz. s.
641), fsv. snes (se Södw.), isl. sneis ’pinne, tunn kvist’, som
bekant af samma rot som snida. Ordet ingår äfven i sjönamnet
1) Jfr i fråga om sista leden no. fjordnamnet Rombaken, Rygb
Stud. 8. 64.
*) GS 2 Ö 40, 3 ö 39, 3 ö 31 2 ggr.
s) GS 2 V 35, 2 V 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
