Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snesnaren samt i do. älfnamnet Sneisa (se Rygh Elven. s. 236)
ock för öfrigt några do. ortnamn, dels namn på gårdar ock dels
på fjäll (se Rygh NG Indi. s. 76). — Snesaren är bildat af snes
som Stockaren af stock. Ord med betydelsen ’stake, stång, käpp
o. d.’ äro ganska vanliga i svenska sjönamn; se senast under
Slftnningen. — Sjön tycks äfven ha kallats Snoken.
Snesnaren Bne38nar2n (>snésn&i£>) (Snesnaren GS 3 Ö 31;
Snesaren Berglund s. 2) Ramsbärgs sn, Lindes bärgsl. Vstml.
Namnet är, som under Snesaren anförts, bildat af det gamla
nordiska ordet sneis, snös ’pinne o. d.’1. Betydelsen erinrar
sålunda om den, som vi antagit för namnet å den bredvid
liggande Gränkafveln. Om den bos Berglund anförda formen är
riktig, skulle afledningen -naren vara af mycket ungt datum.
Annars förhölle sig Snesnaren till Snesaren = t. ex.
Björkna-ren : Björkaren = Eknaren : Ekaren.
Snivaren (Hermelin 1802) Hargs sn, Frösåkers hd Uppl.
Sjön torde numera vara försvunnen. Å GS 6 O 30 tinnes
visserligen en gård Snifvartorp upptagen, men vid någon sjö är den
numera ej belägen. Om ordets härledning har jag ingen
mening. Kanske namnet bör sammanhållas med Snörålen nedan?
Snoken (Crselius s. 391 [1736? 1774]) skall enligt Cr^lu
framställning ligga eller ha legat i Sevedes 1. Tunaläns h:der Kim.
På grund af den plats i listan på de uppräknade sjöarna, som
namnet intager, är det emellertid tydligt, att sjön måste vara
belägen i Sevedes härad. Nu finna vi vid sjön Snesaren en
gård vid namn Snokebo. Det är sålunda så gott som säkert,
att Snoken varit ett andra namn på den sjö, som nu kallas
Snesaren. Man kan fatta namnet som en ellips af detta
gårdnamn; jfr Fjftttmunnen, Gissmunnen. Sannolikare synes mig dock
vara, att här som i så många andra fall det på -bo (af äldre
-bodha) slutande gårdnamnet är bildat af sjönamnet. Detta
får då snarast betraktas som det namn, hvilket tillkommit sjön,
innan den kallats Snesasen. Jfr t. ex. Darsbo : Dagaren, Djupebo
: Djupen, Gäfvebo : Gäfjan, Kedjebo : Kedjen, Spabo : Spaden,
Svansbo : Lillsvan m. fl. m. fl. (se öfversikten). Om dylik
namnväxling se senast under Römen ~ Hyrningen. Jfr äfven under
Knabbarpen, som också har namnet Skiresjön. Den fsv. formen
l) Om detta ord so utförligt Dyrlund Ann. no. oldk. 1885, s. 269 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
