Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med isl. s$lr ’morkladen’, hvaraf Bugge-Rygh Elven. s. 336
anser namnet möjligen vara aflett, kan det i alla händelser
ej förbindas, då -9I- jn i sr. bör uppträda som -öl-.
Sommeln, se Summeln.
Sömmen sömmen21, uttalas af allmogen äfven ao^men2
([fraan] Sooma 1447*, [fran] Soma 1500*, alltså i båda fallen oblik
kasus; Somen Hund Erik XlV:s krön. strof 310 [c. 1604], Blaeu
2: 35 [1663], Spegel Guds verk 0. hvila s. 109 [1665]4,
Arrhe-nius Dissert. geogr. de Smol. s. 43 [1719], Tuneld s. 115 [1741],
Linné Skånska resa s. 17 [1751], Broocman 1:17 [1760];
Sömmen Cnelius s. 7 [1774], Törneros Bref 1: 272, 273®, Rääf 5: 12,
GS 3 Ö 36 0. s. v.), mycket stor sjö mellan Ydre, Kinds o.
Göstrings b:der Ög. 0. N. Vedbo hd Smål. : Sommenäs
Tirse-rums sn, Kinds hd Ög., år 1405 skrifvet Som anses (SD NS I),
Sommevik 1. Somvik, Malexanders sn, Göstrings hd Ög., år
1402 skrifvet Somawik, nu äfven kallat Sommeräng.
Sjönamnet ingår äfveu i Ydremålets somaskep (sosmaJe*p), af Bääf
2: 69 skrifvet Sommaskep, båt i sjön Sömmen, samt
somaström-ming; vidare i Sommekärret, ett kärr långt från Sömmen, i
Asby sn, Ydre hd (Rääf 2: 83). Sjön, som har en areal af
1 */* kvadratmil, består af flera genom landtungor eller öar
skilda, medelst breda eller smala sund sammanhängande långa
vikar6 (om dess natur se äfven citaten från Törneros nedan).
Namnet, fsv. Söme, hvartill ofvan anförda ao(o)ma är oblik
form, identifierar jag med det ännu i Ydremålet lefvande somme
m. om ett kärl, som är för stort för sitt ändamål7. Nu kunde
det visserligen synas sannolikt, att detta ord intet annat är än
sjönamnet i öfverflyttad bemärkelse; men häremot talar mycket
bestämt, att äfven no. har ett söme m. ’massa’ Ross. Detta ord
hör enligt min mening till samma rot som fsv. sam(p)na, ty.
x) I atlägsnare trakter aägcs ofta S0m4men, i Skåne (t. ex. vid
geografiundervisningen) vanligen som4men : bäda dessa uttal äro sålunda
felaktiga.
*) Vadst. kl. jordeb. s. 98. s) Vadst. kl. jordeb. s. 97.
4) »Somen, ther så mången kobba siunker.»
®) > . . den stora sjön Sömmen, som kriDgkantad af skogbetäckta
branter mullrade mörk ock hemsk i midnattsskymningen» . . . »Djupt
intrader oss utbredde sig Sömmen . . vördnadsbjudande ock afskräckande
med sina branta ock vilda stränder.»
*) Tham Link. s. 18.
7) Rääf 2: 83, Rietz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
