Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dial. gir o. s. v., hvaraf sjönamnet Gorren danats. I fråga om
afledningen kan äfven jämföras sv. dial. syrma f. ’syra,
syrlig-het’ (Rz s. 700). Betydelsen står nära den i sjönamnen Gorjen,
Gorren, K&en, Påsken, Vesan. Rotbesläktade äro möjligen för
öfrigt Surktjäm nära Göteborg (af ett enkelt sjönamn ‘Surker?),
vrral. älfnamnet Sorka, anfört af Fernow 8. 17 (1773), ock fno.
älfnamnet Surka (Rygh NG 2: 127), såvida de ej skulle stå i
afljudsförhållande till no. älfnamnet Sverka (Rygh Elven. s. 252).
Då åtskilliga nordiska vattendragsnamn synas vara bildade
med afledningen m, behöfver denna för öfrigt ej redan ha
tillhört det grundord, af hvilket Sormen uppkommit. Sormen kan
förhålla sig till Sorka som Vismen till Viskan.
Alltför aflägsen ligger en sammanställning med sskr.
sårmas ’flytande’, gr. opp! ’våldsamt påträngande’, dit man äfven
plägar föra germ. sturma- ’storm\
Soten so3ten3 (GS 1 Ö 36, SGU Aa 25: 45), liten sjö i Ods
sn, Gäsenes hd Vg. : Sotared. Den fsv. formen har tydligen
varit ‘Söte. I Norge finnes ett säkerligen besläktat älfnamn
Sota (Rygh Personn. s. 230, Elven. s. 241). Det ligger närmast
till hands att antaga — såsom äfven Rygh gör — att namnen
afletts af sv. fsv. sot, isl. sot n. ock att ‘Söte däraf bildats som
sjönamnen ‘Ise af is (hvarom se Islingren), ‘Fieelle, nsv. Fjällen,
af fjäll o. s. v. Namnet skulle alltså öfversättas med ’sotsjön’
ock syfta på vattnets färg; jfr Kolsnaren, Mörken, Svarten m. fl.,
hvarjämte må erinras om det grekiska flodnamnet ALOaXcei; i
Mysien (Strabo) : ai^aXcet? ’sotig’1. Etymologiskt identiskt med
Soten är då isl. hästnamnet Sote Sn. E.
Nu kan emellertid i gammal tid äfven ett adj. ‘söter,
oom-ljudd biform till seter, hafva existerat; jfr sskr. svådu-, gr. u-,
isl. n. pr. Soti, fsv. Sote8. Dock tror jag ej, att man får
förklara vårt sjönamn ur detta adjektiv.
Sottern.
1) sotHem 3 (S&ttern Tuneld s. 73 [1741]; Sottern Lotter
c. 1750, GS 3 Ö 33), stor ock — enligt uppgift — »mycket *)
*) Fick Bezz. Beitr. 22: 57. 2) Lundgr. Upps.-stud. s. 19.
3) En allmogcman från trakten tycktes mig uttala namnet med
okc. 2. Den musikaliska akcenten var mig dock så främmande, att det
är möjligt, att jag tager fel. Tiden — ett kort tåguppehåll —
med-g&f ej att skaffa visshet i saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
