Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stam-, sv. stam, fsv. stamn, isl. stafn, fht. stam(m) o. s. v.,
ingår väl i sjönamnet Likstammen samt dessutom i Stamsjön1.
Betydelsen är möjligen att fatta såsom analog med den i
närmast förut anförda, etymologiskt besläktade sjönamn.
Starringen (Craelius s. 129 [1774]) Kim. Sjöu är mig ej
genom andra källor bekant ock namnet därför något vanskligt
att förklara. Emellertid finnas flera med växtnamnet starr
bildade sjönamn : Starrsjön (GS 1 Ö 38, 3 Ö 36), Starrtjäm (2
Ö 32); jfr fsv. gårdnamnet Starkeer (SRP nr 2866 från 1397),
nu Starrkärr, Grums sn Vrml., samt Starsevian (SRP nr 2992 fr.
1399) Dalarna. Samma ord ingår antagligen i Starringen (: starr
= t. ex. Steningen : sten). Ar sjönamnet gammalt, har
af-ledningen snarast varit -ung-. I fråga om betydelsen se under
Brfixnan. — En afledning med -ing skulle gifva ett ‘Stärringen.
Ett likalydande gårdnamn finnes i Norge enl. Rygh NG IV. 1:
58. Detta afledes af Rygh just af det nämnda st^rr f.
’starr-gräs*. »Ligger saetereu ved en so», säger nämnde förf., »saa
tilhorer navnet sandsynlig denne.» Samma växtnamn synes äfven
ingå i det af Rygh NG 14: 114 ponerade fno. älfnamnet St^rkila.
Steksmälten (Craelius s. 392 [1748? 1774]) Aspelands hd
Klra. Från nyare källor är mig namnet obekant; men att dömma
af dess plats i den af Cr^lius anförda listan, ligger (eller låg)
sjön ej långt från sjön Smälten. Ordet kan knappast betyda
annat än ’flott 1. dyl. (»smält») som man steker i’; jfr utom nsv.
smält äfven sv. dial. smult n. ’flott, gåsfett’ samt lånordet smals
n. ’smält fett’, motsvarande ty. schmalz. Namnet är tydligen
ett skämtsamt s. k. jämförelsenamn, som snarast syftar på
vattnets beskaffenhet. Det har uppstått i anslutning till det urgamla
namnet Smälten (med ursprungligen helt annan betydelse) på
samma sätt som sjönamnet Fiolen i anslutning till det likaledes
missförstådda Stråken; jfr äfven Hann ock Yalpen (af äldre
Holpen).
Stenbarken ste3nbar2ken (Stenbar[c]ken Grau 8.476 [1754],
GS 4 Ö 30; Stenbärken Hermelin 1801), icke obetydlig sjö i
V. Färnebo sn, Vangsbro hd Vstml. Den är belägen i en
sumpig trakt, uppfylld af sten ock marskog, samt mycket grund.
I närheten ligga sjöarna Gafvel-, Gårbarken. Om senare leden *)
*) GS 1 V 38 Hall. : Stamnared, 1 V 36 Vg., 5 Ö 30 Uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
