Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min mening icke aflett af sbst. vaS, utan en bildning af värbet
vaöa eller, om man så vill, den däri ingående värbalroten, af
samma art som no. bäcknamnet Struka till strjuka ock fsv.
(fno.) älfnamnet Vaxa till vaxa (se Yäxaren).
Senare leden i Vadjungen anser jag innehålla en
motsvarighet till det vanliga no. sjönamnet Öjungen, hvars begynnande
vokal i sammansättningen synkoperats. Detta innehåller fno.
ey, sv. ö (se närmare Öjaren). En mycket nära släkting tycks —
att döinma af formen Öingshyttan, nu Tngshyttan — föreligga i
Yngen 2, af äldre *Öingen. Sjön Vadjungen ser åtminstone på
kartan icke örik ut, men vi skola nedan se, att det ofta behöfs
blott en enda ö, för att sjön skall kunna få ett namn med
betydelsen fösjön’.
Med senare leden i sjönamnet Alljungen har namnet alls
intet att skaffa.
Yaglarna väl va3glarna2 (Vaglarna GS 2 V 33;
Vaglanna-sjön Lex. 5: 299) Näsinge sn, Vättle hd Boh. Sjön är lång ock
jämnsmal med flera armar. Namnet är antagligen plur. af sv.
(dial.) vagel 1. vagle m. ’stång, tvärbjälke, hönspinne’, fsv. vaghle,
isl. vagl 1. vagle ’tvärbjälke’1. I fråga om betydelse kunna
bland många jämföras Bjälken, Gändeln, Snesaren, Sparren,
J) Jag tillåter mig här några anmärkningar om detta ords
härledning. Vanligen saminanställes det med nfläggen af den bekanta ieu.
V vegh, hvaraf t. ex. lat. veho. Då man emellertid vet, huru ofta ord
med betydelsen ’stång, stake o. d.’ måste återföras på rötter, som
betyda ’sticka o. d.’ (se Hellqu. Etymol. beinerk. 8. v ock där citerad
litteratur), torde en annan etymologi af ordet med skäl böra tagas
i öfvervägande. Jag anser ordet vara bildat — med 1-suffix — af
ieu. V uogh Vara skarp 1. spetsig’, som Johansson Bezz. Beitr. 18: 38
helt säkert riktigt anBätter för lit. vagis ‘kil’, isl. veggr (-f- ‘uoghio-),
fsv. vsegge Vigg’, fht. wahs ’skarp’ samt lat. vomis *plogbill’
(<- *uoghni-), hvilket sistnämnda ord direkt motsvarar de likabe ty dande
gr. o-pvt; (Fick Bezz* Beitr. 12: 162), fornpreuss. wagnis (Bezzenberger
Bezz. Beitr. 12: 168) ock fht. waganso, isl. vangsne (Bugge Bezz.
Beitr. 3: 121). På samma sätt hör enl. min mening sv. dial. agel m.
,(vagns)stång’ Rz till den bekanta likbetvdande roten ak, ur hvilken
Johansson IF 2:‘51 härleder det likabetydande sskr. åksu-. Suffixet i
vagel ock agel har nog ursprungligen haft instrumental karaktär, ock
bildningarna äro alltså att jämföra med got. sitls ’säte’, isl. ]>vål
’tvål* o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
