Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalsl.) sannolikt är ett ungt namn, bildat af sv. välling, isl.
vellingr.
Yällnoren väl^oVn (Velinoren Tham Sthrn s. 12;
Velle-noren 6S 5 O 31), mindre sjö i Knutbv sn, Närdinghundra hd
Uppl-, eg. ett sund mellan Norrsjön ock Vällen : Vällnora.
Senare leden är sv. nor n. ’sund’ (se Norén). Vällnoren förhåller
sig till Vällen liksom Halvarsnoren till ’Halvaren (se
Halvars-fjärden).
Yänem.
1) vä^ei^n {vånin Vrml.): detta uttal torde vara det enda
som förekommer i dc till sjön gränsande landsändarna; i andra
trakter t. ex. Ög. vän* 4nem, äfven vä*nem (Vmnir 1240 [Heimskr.],
af uflöni [Sggubrot af fornkonungum]1, de v©ni 1346, SD 5: 587,
i w©ni VGL IV. 10, w©ni [nom.] VGL IV. 11: 3, var. H, L
Vamir2, i Vamir 15008; Väner Blaeu 2:32 [1663]; Vänaren (!)
Spegel Guds verk v. 108 [1685]; Vennern4 Hårleman Dagb.
1: 11 [1749]; numera vanl. Vänern); Sveriges största insjö,
mellan Vg., Dalsl. o. Vrml. : Vänersborg. Detta namn har af
Lidén PBB 15: 522 ock Hellqu. hos Johansson Beitr. z. griech.
sprachk. ss. 118, 149, Etymol. bemerk. s. IX5 förts till en rot
uén, uan Vatten’, jfr sskr. vana- n. Vatten’, lit. vandu ds.
o. s. v. Det skulle alltså betyda Vattnet, sjön’ liksom Unden,
Vättern ock där anförda namn. Att namnet kunde ha en sådan
betydelse, har för öfrigt föresväfvat Dalin Sv. hist. 1: 94, där
ordet föres till sv. vatten, da. vand. Det vore nu mycket
naturligt, att denna ofantliga vattensamling af de kringboende
betecknats som »sjöm eller »vattnet» par préférence. I
Rim-begla kap. 5 § 19 talas också om att Värmland ligger »norr
om ändan af sjön». Ja, skulle värkligen den först af
Oehlen-schlägbr i »Nordens Guder» (Brages sång om Gefjon) framställda
tydningen af Gefjonsagan, till hvilken N. M. Petersen anslöt
sig, att med sagans Lggrinn (se Laggaren, Lögaren) ej åsyftats
Mälaren, utan Vänern — skulle denna uppfattning hafva något
*) Bråvallakvädet; citerat efter Olrik Ark. 10: 245.
2) Schlyt. VGL 8. 291. 3) Vadst. kl. jordeb. s. 213.
4) Jfr uttalsbeteckningen of van. :)) Se af ven Egli under Venern.
8v. land un. XX. 1.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
