Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raseri’. Närmast erinrade denna bildning om det besläktade
gotl. ock östg. flsknämnd ’som tar bra fisk’1. I viss inån knnde
man i fråga om bildningen äfven jämföra isl. netnsemr ’sora
tages med nät’.
Om emellertid de yngre ö-formerna få tillmätas någon
ety-mologisk betydelse (hvarom nedan), kan icke denna tydning
antagas. Jag framställer därför ett annat förslag. Formellt
möjligt är jn nämligen äfven att i första leden se en motsvarighet
till det gamla germanska adj. *au])az *lätt’, som ingår i isl.
auörådr Mätt att råda’, auösottr Mätt att få eller uppnå*,
auö-seer Mätt att se’, auöviss Mätt att inse eller förvissa sig om’
o. s. v., ags. éaöfynde Mätt att finna* o. 8. v. Ljudutvecklingen
au o beror i så fall därpå, att fortis legat på senare
samman-sättningsleden. Fallet vore fullt analogt med fsv. Odbiorn
(<-Auöbiom) : Odhbiorn, Opselver jämte 0])eelver, fno. OÖflnnr :
AuÖfinnr o. s. v.2 3. Ett liknande fall är vidare nsv. ortnamnet
Högland: ä.-nsv. Högeland (<- Haug[a]land); se Saxén Fennia 14*
no. 4 8. 19. I detta sammanhang kan i förbigående nämnas, att
ortnamnet Åmål visserligen närmast utgår från ett fsv. Amorj>
(1397), men att en äldre form är 0morj> (1312)4, ock att det
sålunda knappast med Nor. Sv. etymol. 8. 55 kan öfversättas
med ’åskogen*. I alla händelser torde dock första leden vara
nära besläktad med å ock närmare bestämt inuehålla det därmed
sammanhängande ö, dock icke i detta ords nuvarande betydelse,
utan i den af ’vid vatten beläget land, strandäng’, som ännu
kvarlefver i det etymologiskt identiska ty. aue, jfr Öland ock
Skåne (isl. Skåney, lat. lånordet Soadinavia) o. s. v.5 Fsv. Amor]»
får väl alltså betraktas som en folketymologisk ombildning.
*) Anfört i Ant. tidskr. 1: 149.
2) Se närmare Kock Gamla svenska ord 8. 1 f., Fsv. ljudl. 2: 55u.
Sv. akc. 2: 329, Nor. Ascliw. gr. s. 78 f., Kock Alt- u. neuschw.
accent, s. 211.
3) Citerat efter Kock Alt- u. neuschw. accent, s. 211.
4) Lignell Dal 2: 140.
5) Jfr Nor. Nord. tidskr. 1900, s. 142. Dock kan jag ej
instämma med Nobeen däri, att de skånska ortnamnen på -ie innehålla
detta ord; jfr fda. Markoghe, nu Markie, Ossoghae, Ossughe o. s. v.,
nu Oxie, ock se uärmare Falkm. s. 53 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
