Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öjen öj*jen (Lotter c. 1750, GS 3 Ö 39), icke obetydlig sjö
med många öar i Hofmantorps sn, Eonga hd Smål. :
öjers-lycke. Om detta gårdnamn är riktigt återgifvet, har sjön i
äldre tider hetat ’0(i)ir, oek namnet är sålunda etymologiskt
identiskt med öjaren. Den enstafvighetsakcent, som nu enligt
uppgift tillkommer namnet, beror i alla händelser på yngre
ombildning. — En sjö öjen uppges af Tuneld III. 7: 80 (1792)
äfven från Njnrunda sn, Medelpad ock i Dipl. Dalek. Reg. från
Dalarna; den senare synes dock i äldre tid ha kallats Öyeaiö.
Öj-, öjevättern, se Övättern.
Ökalfven ö3kal*ven (GS 3 Ö 39), liten sjö vid sydöstra
ändan af sjön Nätterhöfden, Sillhöfda kapellförsamling,
Medelstads hd Blek. Om förra leden se öjaren, om den senare Kalfren.
Ökern (öcrer, hdskr. L: öker, Q: öcre enl. Schlyt. VGL
s. 291; ökeren General Landkort öfv. Vg. o. 1688; ökern
Landtm.-cont. karta 1781, Schlyter VGL s. 570, Rydqv. SSL
2: 282), den sjö i Vings, Tvärreds ock Äspereds s:nar, Ås hd
Vg., som nu kallas Turken ock Tolken (se Tolken 2).
Ett sjönamn ökren från Bohuslän förekommer äfven å
Burei karta »Gotbia>, aftryckt hos Blaeu 2: 29—30 (1663). Till
ledning för kommande forskare har jag rörande det västgötska
sjönamnet att meddela följande detaljer. Det är då att märka,
att man icke alltför mycket bör förlita sig på
hufvudhandskrif-tens former, då fråga är om sjönamnen. I ilera fall är
bevisligen hdskr. L att föredraga, så har denna den riktiga formen
Brsengir, hufvudhdskr. den omöjliga brangiri (se Brtngen), hdskr.
L ger oss namnet Strwknm, där hufvudhdskr. anför ett likaledes
orimligt scryutui (se Stråken). Jag är därför böjd att gifva det
i L uppträdande öker företrädet framför hufvudhdsk. öcrer1.
Hvad detta namn, isl. ’0kir, ’0ykir eller *Aukir, betyder,
återstår visserligen att söka utröna. 0m en stam ök- i svenska
sjönamn se under Oklången. En stam Auk- är mig från no.
eller isl. vattendragsnamn alldeles obekant. Man kunde
emellertid tänka på sammanhang antingen med gr. auyr; ’glans, stråle’,
hvarvid de under III, 8. 75 anförda talrika
betydelseparallellerna vore att jämföra, eller kanske snarare — då å germansk
*) I vissa fall har dock hufvudhdskr. utan tvifvel riktigare former,
så lynlendi mot L:s Linnsendl; se Lonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
