Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men berk- i björk)2. Fsv. *Enir bevisar intet; fno. ’Fyrir (: fara;
se Faren) står däremot på andra sidan.
Ofriga omljudsformer tillhöra sannolikt ursprungligen icke
denna klass: Följaren har i fsv. hetat Fyli, gen. Fylia, den
kallas år 1369 Litle Fylje. Afven Myssjaren synes vara
utvidgad af en gammal ian-stam ’Mysi: jfr Gäfjan, Göljan, Iljan
m. ti. Färgaren är etymologiskt mycket dunkelt. Raggaren
har möjligen i fsv. tid hetat Rseghin (jfr Reghinsmyre).
Förutom Följaren ock Myssjaren (det senare namnets
uppkonstruerade fsv. form kan dock naturligtvis icke anses säker)
har Yngaren ursprungligen tillhört en helt annan
bildningskate-gori. På grund af fsv. Yngilsdal, Ingelsdal har man för detta
namn att ansätta ett fsv. ’Yngil 1. ’Ingil (se mom. 13). Tisaren
har sannolikt utbildats af ett ’Tisjön, ’Tisen.
Men finnas då inga bildningar, som kunna anses hafva ett
ursprungligt suffix -are?
Som svar å denna fråga må först framhållas, att de enda fsv.
sjönamn på -are, som jag lyckats finna, äro Jälmaren, som år
1497 skrifves Imlmaren, men ännu år 1410 icke erhållit denna
ändelse, samt Mälaren, som först 1491 uppvisar en form på -ar,
under det att den gamla ändeisen på -ir, -er först på
1500-talet alldeles undanträngdes. I indetdera fallet är emellertid
suffixet -ar(e) ursprungligt. För öfrigt omnämner jag, att spår
af samma afledning äfven uppträder i fsv. Hallarse (1404) :
Hallaren samt möjligen i 0iarsbodha (1334), hvarom under
Öjaren. Man väntar sig emellertid snarare Hallarae, Oiarabodha;
jfr Ellarebo : Ellern. Ett analogt fall föreligger i
Gunnar-skog : Gunnera. Sannolikt böra s-formerna förklaras som
beroende på kompromiss mellan äldre ’Halli(r)s0, *0ii(r)sbodha
ock sjönamnen Hallaren, ’0iaren, af ’Hallir, ’0iir. Med
af-seende på r i första leden af gårdnamnen kunna jämföras:
fsv. Duwirstorp : ’Duwir (se Dofvern)
nsv. Eckersholm : fsv. JEkir
nsv. Gawrsrum (jämte äldre Gauesrum) : Gagern
fsv. Hevirsbole, nsv. Höfversby : Höfvern
fsv. Meelirsaker : Mälaren
*) Emellertid kan namnet äfven ställas till Jälmaren; se under
art. Älmaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
