Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
me, *Ynge (‘Inge). Af dessa kunna dock Fläten ock Rymmen
utgå från omljudda grundord, i hvilket fall de höra till 4 b.
Substantiviska grundord hafva Höraan (fsv. *Hyme?) :
hora, Myssjaren (fsv. *Mysi?) : fsv. mos, fsv. *Yxne (nu
Yx-ningen) : Yxnarum : oxe. Om Ältan se mom. 4.
För öfrigt erinras om namnen Färaen, Hörken, Nälen,
Oppäsen, Ryppjan, Ströjan (: fsv. gårdnamnet Strydhia),
Vål-len1. Fsv. Fyli (se Följaren) har kanske omljutt grundord;
detsamma kan vara fallet med öljaren, som jag anser snarast
utgå från ett *Yli. Dessa namn höra i så fall till 4 a.
Ändel-sen -an i Ryppjan, Ströjan ock Styran tillkommer
ursprungligen namnens oblika kasus.
I Yxningen ock väl äfven Följ aren, Myssjaren har
suffix-växling ägt rum. Jfr med afseende på de båda sistnämnda
namnen got. flskja ~ fsax. flskeri.
Slutligen må uttryckligen framhållas, att man för sådana
sjönamn som Dypen, Rymmen, Värmen, Hörnan äfven har att räkna
med den — visst icke svaga — möjligheten, att omljudsformen
härleder sig från gamla oblika kasus på -in (jfr t. ex. fht.
Hama-raginpah) ock att sålunda bär inga jan-stammar föreligga. På
analogt sätt har man som bekant förklarat stamvokalen ee för
väntat a i åtskilliga former i VGL. Ett likartat fall tycks
föreligga i fht. Jag erinrar därom, att fht. ortnamn sådana som
Al-dinburg, Tegarinauua, Uuizenburg (för Aldun- o. s. v.) af
Kögel PBB 14: 108 f. uppfattas såsom innehållande räster af de
feminina n-stammarnas älsta böjningssätt ock ej som beroende
på anslutning till maskulinerna.
I vissa fall kan dessutom omljudsformen ha sin rot i
namnet å någon genord sjön flytande älf; jfr t. ex. det af Rusken
bildade ånamnet Ryskia.
6. Något sjönamnssuffix -ön (-*ön) finnes ej. Namnen ha
nämligen maskulint kön (se c 3). Om former såsom Aglan,
Styran, Tärnan o. s. v. se 4 ock 5. Dolpan, Dölpan ock Vesan
äro rena appellativ; se äfven Djup-, Grundsnuggan samt Flagan.
I ett eller annat fall kan möjligen ett älfnamn på -a ha
öfver-gått på sjön (jfr Rygb NG 3: 206).
x) Se vidare de särskilda artiklarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
