Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfversikt af sjönamnens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnet fsv.-fda. Svarthra ’Svartar a, nn Svartrå). Vidare bur
väl hit Bottnen («- ’Rotne) : älfnamnet Botn (se afd. II, s. 19).
Med afledningen -il är Värmeln bildat af flodnamnet Vmrma.
Suffixet -ing (-ung?) ingår i Rämmingen (: Bftmm&n). På
analogt sätt har enl. Modin Sv. lm. XIX. 2: 197 sjön
M&salin-gen Härj. <- ’Mittlingen erhållit sitt namn af Mitt&n (andra
mera osäkra exempel ofvan afd. II, s. 27).
Bland af änamn, med konsonantisk afledning bildade
sjö-namn märkas ior öfrigt Multen 2 (: Mulleraäter <-
’Muldar-ssBter : fsv. älfnamnet ’Muld, gen. ’Muldar) ock Östen (: Ösan);
se äfven under Yismen.
I öfrigt kan jag ej nog kraftigt betona det intima samman*
hang, som i äldre tider ägde rum mellan sjönamnen ock
namnen å de åar, hvilka stodo i förbindelse med sjöarna.
I en mängd fall ser det ut, som sjönamnet vore det
primära; så t. ex.:
Alstern : Alstran (jfr dock Till- Gisalaren : Gissle&n
lägget s. 2) Mien : Mie&n
Bolmen : Bolm&n Nömmen : ’Noma
Fryken : ’Frika Saljen : Salgha i Salghowirke.
Säkra fall på grund af formen äro fsv. ånamneu
’Hyrkia (i fsv. Hyrkiotorp) : Horken
’Byskia (i Byskiomadhum) Busken, fsv. Rusk
’Yskia, ’0skia (i ä.-nsv. Öskiovik 1567) : Usken. Jfr ’Sytra
(in sytro) : Suttern 8. 61 not.
Hit höra naturligtvis namn sådana som Eymsälfven :
Rymmen, Mangsälfven : Mangen, Rällsälfven : Bällen, Tvällsälfven
: Tvällen — märk nämligen s i första sammansättningsleden—.
Temnare&n : Temnaren1. Beträffande dylika bildningar finns
dock alltid den möjligheten, att de sjönamn, som ingå som
första sammansättningsleder i ånamnen, i sin tur bildats af
gamla namn på åarna. Så talar det I. 502 framställda
förslaget till härledning af Bällen snarast för att detta namn
ytterst går tillbaka till den gamla benämningen på ån. Ett
analogt fall är Älgsima&n, hvilket namn ju innehåller sjönam-
*) Dessa exempel kunna lätt ökas; men då liknande namn i
all-mänhet äro mig bekanta uteslutande från tryckta källor ock jag således
ej känner, i livad mån de förekomma i det lefvande språket, vågar jag
ej fästa något afseende vid dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
