- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
121

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anmärkningar om sjönamnens ålder, utbredning o. dyl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa namn uppkomna genom ellips af ’Asmundssjön o. s. v.
De tre återstående äro Janhåksen, Pärhåksen ock Sibrissen.
Af dessa är det senare en fördunklad sammansättning med -sjö,
ock de båda andra kunna vara det. De namn Jan, Pär ock
Sigbrit, som här ligga till grund, äro som bekant kristna. Bland
de med -sjö o. s. v. säkert sammansatta sjönamnen finnas äfven
flera, som ha kristet ursprung, såsom Bengtsjön, Jonsetjärn,
Jönsetjäm, Mickelstjärn. Men äfven här utgöres
grundstommen af inhemska svenska namn.

Viktiga för vårt ändamål äro de sjönamn, som bildats af
gamla lånord. Vi fästa oss här mindre vid sådana, som
innehålla urgamla lånord, såsom Järnlunden ock väl äfven Ärtingen;
ty dessa kunna kanske i ålder täfla med många af de äldre.
Hvad särskilt de namn beträffar, som innehålla
metallbenämningen järn, har man för bestämmandet af deras ålder en
hållpunkt i den omständigheten, att järnet anses ha uppträtt i norra
Europa omkr. 4—5:e århundradet före Kr.1 Själfva ordet är som
bekant lånat från de keltiska språken2, hvilkas område vid
denna tid alltså måste ha gränsat till germanernas3. Sjönamnen
på Järn- kunna alltså icke vara äldre än omkr. ett halft
årtusende före Kristus. — I Vstml. uppträder emellertid en grupp
namn, som väl måste härledas ur i språket relativt sent
inkomna lågtyska lånord, såsom Kedjen, Kloten. För öfrigt
erinras om de likaledes ur unga lånord uppkomna Kopparen
ock Trekanten samt gruppen Ryttaren, Silfköparen, Slaktaren,
Tartaren, hvilka senare måste ha uppstått tidigast under
medeltidens senare hälft.

Slutligen meddelar jag en förteckning på de ofvan
behandlade sjönamn4, som antingen själfva eller genom gårdnamn visa
sig vara uppkomna före den nyare tidens början. Siffran
inom parentes anger det årtal, då jag tidigast anträffat namnet.

Afvern (1381) nsv. Alsen 1 (1320)

fda. Algudhi (Valdem. II:s Alstern 2 (1397)
jordeb.) fsv. Alti ( VGL IV, se Anten)

l) Se Schrader Reallex. s. 199. 2) Se närmare Much ZfdA 42: 164.

3) Much ZfdA 36: 125.

4) I regeln anförda i sin nsv. form, därest denna kan betraktas

som en regelbunden utveckling af den fsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0948.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free