Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aargau år 1886, med Verner von Heidenstam. Dennes
världsborgarsinne, vunnet under resor i Österlandet och
Södern, och dennes skeptiskt radikala åskådning lämpade
sig utmärkt för meningsutbytet med Strindbergs just på
åsiktsövergång stadda sökarsjäl. Naturligtvis kom han i
konflikt med Heidenstam, liksom med nästan alla sina
vänner, dock ej ännu obotligt. När han, i slutet av
Författaren, återgiver sina samtal med Heidenstam,
utvecklar han ock sin nya samhällssyn.
Till utgångspunkt tog han sitt gamla fältrop: Bort från
industrialismen, storstäderna, åter till landet, jordbruket!
Men förutsättningen för denna lösens förverkligande var
att jordbruket bar sig. Men det var just vad jordbruket
icke ville göra vid 1880-talets mitt. Detta var tiden för
den svåra jordbrukskris som drabbade Europa till följd
av den snabbt ökade tillförseln av billig spannmål från
länderna bortom oceanen. Som botemedel häremot började
man ivrigt yrka på tullar. Strindberg undersöker
detta krav allvarligt och förutsättningslöst men förkastar
det, efter någon tvekan, till sist. I stället omtalar han
med stor sympati kraven på jordvärdeskatt — d. v. s.
att jordägaren skall skatta för den innehavda jordens
värde men icke för inkomsten av sitt på jorden nedlagda
arbete — vilka krav just vid denna tid framställdes av
Henry George och andra. Han framhäver med mycken
iver det lilla, intensiva jordbrukets företräden framför
det stora. Såsom gammal Kinaforskare kände han det
säkerligen som en glädje att i tidens jordbrukslitteratur
se Kina anfört som det lilla jordbrukets mönsterland.
Denna hans uppfattning avlägsnade honom emellertid
från socialismen, vilken vid denna tid såsom marxistisk
höll på stordriften även inom jordbruket. Redan förut
hade han ju stått främmande för marxismens
industrikärlek. Nu går han den allt skarpare in på livet. Han
förnekar Proudhons av åtminstone den populära
marxismen upptagna sats att egendom är stöld, förnekar Marx’
kapitalteori, förnekar att alla arbetare äro proletärer. Men
han är fortfarande jordsocialist, och han finner sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
