Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grekiska och latin, börjande: »Jag vill vara vansinnig».
Så slöt bekantskapen mellan de två med utbrottet av
obotligt vansinne hos den ene och hos den andre med ett
låtsat vansinne som redan börjat bliva och längre fram
nära nog blev ett fullt utbildat verkligt.
Nietzsche var hänförd över Strindbergs uppfattning
av kärleken som »i sina medel kriget, till sin grund ett
dödligt hat mellan könen». Strindberg i sin tur
påverkades starkt av Nietzsches gudahat och lovsjungande
av överklassen-övermänniskan. Det är dock påfallande
att Strindberg ej vill vara med, när Nietzsche prisar
övermänniskan som förbrytaren. »Dock synes det mig», säger
han, »att Ni med snillets frimodighet något smickrat
förbrytartypen».
Men fast Strindberg mer och mer känner sig som
överklassens man gentemot underklassen, blir honom detta
påfallande svårt. Här som alltid sker Strindbergs
omvändelse långsamt och under starkt inre motstånd. Knappt
har han hunnit rikta ett angrepp mot underklassen,
förrän han gör en inskränkning.
Han förklarar 1887 i uppsatsen Själamord [1] att
underklassen är mest lögnaktig men tillägger strax att
den härskande klassen ej har samma behov att begå
brott som den undertryckta. Han karaktäriserar 1888 i
Kvinnosaken enligt Evolutionsteorin
slaveriets upphävande som ett misstag men tillägger att
det givetvis bort humaniseras. I Hemsöborna
representerar Carlsson, fast också han är av underklass,
den överlägsna människotypen gentemot bönderna. Men
han går under. I Höjer Tar Gården Själv
(Skärkarlsliv) tecknar han ett fåfängt försök av den
som är född till dräng att uppträda som herre. I
Flickornas kärlek (dito) liksom i Fröken Julie framhäver
han att det finns klasskillnader också inom underklassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
