Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det draget att han nu så ofta talar om andras liknande
upplevelser och lidanden röjer att han börjar komma
ifrån den sjukliga självbespegling som tidigare besatte
honom.
Han är mycket ivrig att tillskriva andra samma
erfarenheter som dem han själv gjort. Han omtalar i kap.
III hur Fröding, som utmanat Den Evige, straffades
ungefär som Strindberg själv, enligt vad han hört sägas.
Han konstaterar med tillfredsställelse att Bengt Lidforss
ordinerats absolut avhållsamhet från sprit och ett ordnat
liv samt vill gärna göra det omöjliga att skildra även
denne som religiös (kap. II). Boken innehåller även
mera resonemanger och diskussioner än den förra.
Förtrogen med sin sinnessjukdom, är Strindberg mindre rädd
för den än förut och söker förklara dess fenomen. Han
framkastar en gång att han måhända förmår, omedvetet
avsiktligt, göra sig osynlig. En annan gång går han
utförligt in på dubbelgångarproblemet. Han förklarar
fenomenet i anslutning till den ej ovanliga föreställningen
att när man tänker skarpt på en frånvarande person, kan
man i fantasin bli sedd av denne. Själen har, säger
Strindberg, en förmåga att förkroppsliga sig utanför den
ordinarie kroppen. Genom tanken kan man åstadkomma
en, osynlig men verklig, materiell förbindelse med en
annan. Bandet mellan två älskande är ett kroppsligt band,
men även grälet slår en verklig brygga mellan två
människor.
Den hemliga, ockulta forskningen i egentlig mening
förkastar däremot Strindberg numera; även guldmakeriet.
Gudomen tillåter ej att man koxar i dess hemligheter.
Strindberg tror nu mer än förr på Makternas ledning
och är även mer villig att lyda dem. Hans religion är
också ljusare nu än förr. I början av boken säger han
visserligen att tiden (d. v. s. närmast Heidenstam) begärt
glada gudar, men dess värre ha de osynliga blivit gnatiga.
Dock präglas boken i hög grad därav att Nya Testamentet
alltmer ersätter det Gamla. Det senares fromma
hämndeönskningar över fienderna ogillar han nu åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>