Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väckare och läromästare — hur trogen han var eller
åter blivit mot sin ungdoms ideal. Han prisar åter
Kierkegaard. Däremot vägrar han åter att prisa Byrons
Don Juan. Ty denna dikt är hans nya eller nyuppväckta
religiositet och hans icke nya utan nyuppväckta
moralism för självsvåldig.
Han ser numera i religionen sedlighetens, den enskilda
och samhälliga sedlighetens, enda säkra grundval. Utan
religion ingen heder och ingen socialism. Han finner
darwinismen (som han fortfarande i viss mån skiljer
från Darwins egen lära) vara en typisk överklasslära,
vilken hävdar den starkares rätt. Nu prisar han ej
längre i något avseende övermänniskoläran eller
Nietzsche. Å andra sidan hävdar han nu ej längre att
endast en kristen kan vara socialist utan fastmer att en
socialist alltid, låt vara omedvetet, är kristen. Han
ogillar fortfarande fritänkarne men vill dock numera
skänka dem full tolerans. Han är också personligen
ödmjukare i sin religiositet. Medan han förr fann
fritänkeriet vara något individuellt, ja godtyckligt
individuellt, så erkänner han nu religionen som något individuellt.
Han kallar t. o. m. i nästan ursäktande tonfall
kristendomen »den enda för mig möjliga form av andligt
liv». Dogmerna har han resolut kastat. Han talar med
sympati om Ritschlianismen men ogillar överhuvud allt
ordbyte om trosläror (på något verkligt meningsbyte tror
han ej i dylika ting). Aldrig är han på gamla dagar så
munter som när han hånar lärodiskussioner. I samma
fördömelse som dessa innesluter han den vetenskapliga
Bibelforskningen. Han vill att Bibeln skall tolkas
andligt, d. v. s. på Svedenborgs allegoriska sätt, så att t. ex.
de där omtalade ortnamnen fattas som symboler för
andliga upplevelser (Egypten blir på detta sätt mörkret
och öknen Sin törnestigen). Det är säkerligen ej blott
som troende utan ock som diktare — som en i grunden
romantisk diktare — han funnit denna tolkningsmetod
så tilltalande.
I fråga om de olika kristna bekännelserna är han så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
