Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I GREVESLOTTET
vilka dansade ni och åt vem gav ni er bukett i
kotil-jongen?’
’Flor,’ sade han — så kallade han mig alltid, och
jag är också den enda människa, som han kallat du,
innan han gifte sig, — ’Flor det var mycket vackert,
och en var den vackraste.’ Därvid glänste hans ögon
så hemlighetsfullt och älskligt, att jag aldrig förr sett
dem sådana, och hein rodnade även något litet.
’Åh, ni gör mig nyfiken, herr greve,’ sade jag. ’Var
det en flicka från staden eller en adlig fröken, som
blivit inbjuden?’
’Jag talar inte om något mer, Flor,’ sade han. ’Nog
av, hon var vacker och förståndig och kunde
berätta de allra trevligaste saker, och jag skulle önska,
att det vore bal i afton igen.’
’Det där låter ju riktigt farligt, herr greve,’ sade jag
skrattande. ’Dansa hela natten, så rida tre timmar på
morgonen och redan ha huvudet fullt av dans igen!
Er herr far skall just bli förnöjd, när han får höra det.
Är detta verkligen ert sista ord, och skall icke den
trogna Flor få veta något mer?’
’Ej ett enda ord, Flor. Det är min hemlighet, och
skall förbli det.’
’Jaså, jag får väl vända mig till monsieur Leclerc
då; han vet nog, vem ni dansade mest med.’
’Ja, fråga honom bara,’ sade den elake pojken.
’För honom voro alla, jag dansade med, jeunes filles
allemandes, jolies bourgeoises. Han såg mer på mina
danssteg än på mina ögon och satt för övrigt hela
aftonen och spelade ecarté med
saltverksföreståndaren. Ack, Flor, jag trodde aldrig, att det fanns så
= 127 ===========
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
