- Project Runeberg -  Valda noveller /
221

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Början och slut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÖRJAN OCH SLUT

fönstret och studerade gardinens arabesker. Han såg,
att hon tog upp äpplet från matten, och förekom henne
ej. "Vet ni," sade hon skämtsamt, "att man bör vara
mera aktsam om en så vacker frukt. Äpplet har
verkligen redan fått en fläck av fallet."

"Då vore det kanske bäst, Fru Eugenie, att
alldeles lämna det ur spelet. Jag känner redan samma
rysning som före gårdagsresan. Varför skall det just
vara i L. jag försöker min lycka? Varför just hos en
av de tre systrarna? När allt kommer omkring, kunde
jag finna, vad jag söker, på närmare håll."

"Ni borde blygas över ert vankelmod," svarade
hon med komisk högtidlighet: "Är detta det mod, som
ni skrutit med? Var en man, och stoppa åter på er
det stulna äpplet I Synden att ha tillgripit det kan blott
försonas genom en större stöld, nämligen att ni rövar
en av de tre systrarnas hjärta. Jag hör vagnen köra
fram; kom nu I Ni har väckt min nyfikenhet, och jag
slår mig ej till ro, förrän den är stillad." Då de sutto i
vagnen, som utom staden ljudlöst rullade fram på den
jämna vägen, bröt Valentin först tystnaden. "Jag har
sett er gosse, Eugenia."

"Ni måste berömma honom," svarade hon hastigt,
"ty jag är en mycket fåfäng mor. Han liknar
påfallande sin far."

"Jag tänkte väl det, ty ansiktet var främmande för
mig. Blott er mun kände jag igen, Eugenia, er mun ,
helt och hållet." Hon vände sig bort och såg ut
genom vagnsfönstret. Landskapet drog sig samman till
en trång dal, och på båda sidor reste sig vinbergen.
Dimman hade nu fullständigt skingrats, och på de
fuktiga rankorna och bladen glänste den klara solen.

■ ?21 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free