- Project Runeberg -  Valda noveller /
327

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid den döda sjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•i!

1 1 1

VID DEN DÖDA SJÖN

och även mina brännheta ögon började att tåras.
’Käre son,’ sade hon, ’jag lämnar dig här ett litet
paket, som jag funnit i hennes skrivbord; ditt namn står
på det.

Det var hennes dagböcker, från hennes tolfte år till
få dagar före hennes död, med mitt namn på varje
blad och på det sista dessa ord: ’Jag skall dö, älskade,
jag känner det. Men jag beklagar mig icke. Jag har
känt dig och fått älska dig — vad kan livet mer skänka
mig? Jag önskar ej något mer, än att du skall få veta,
att jag blott levat för dig och av dig!’

Och detta till hennes mördare!!

Vad som nu följde, så bedrövligt det än var —
faderns död och den arma moderns sorgfyllda änketid,
tills barnet drog även henne efter sig, — mig kunde
det knappt mer uppskaka. Det var så mörkt inom mig
— vad betydde det, om ännu en gnista slocknade?
Att detta aldrig kunde övervinnas eller glömmas,
att varje hopp om att än en gång bli en glad människa
var för alltid borta, detta stod från början fast och
klart för min själ. Väl hundra gånger sade jag mig
själv, att jag felat i bästa avsikt, att ingen av våra
yrkesbröder blir besparad dylika erfarenheter, och att
ingen vore ansvarig för annat än sin vilja. Tyngde
dessa tre människoliv därför mindre på min själ, och
vågade jag någonsin hoppas att kunna frikänna mig
själv, om än alla edsvurna i himmeln och på jorden
benådade mig? Mina välgörare hade jag frånryckt deras
enda sanna glädje i livet och dödligt svikit deras
förtroende! Hur skulle jag någonsin kunna begära av
människor, att de lämnade sitt liv i min hand, då jag
— 327 =======

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free