- Project Runeberg -  Valda noveller /
326

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid den döda sjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•t. =b-

_PAUL HEYSE__

anklagade mig. De trodde ännu alla på mig och gåvo
andra tillfälligheter skulden. Jag var dock som
förkrossad under tyngden av min grämelse, min jämmer
och de vildaste självförebråelser. Då fadern, tung
som en död kropp störtade i mina armar vid mitt
inträde i likrummet och så ohejdat utbrast i snyftningar,
att de förbigående stannade på gatan, och så de gamla
tjänarna, som avgudat barnet, och modern, som
syntes alldeles förvandlad, — än i dag reser sig håret på
mig, då jag tänker tillbaka på denna förfärliga stund.
Den gamle, som ropade på vin åt mig; vi skulle dricka
Ellens skål, den ’så kallade gode Guden* skulle väl
ingenting ha däremot. Men då betjänten kom med ett
glas, tog fadern bort det från tallriken, kastade det mot
väggen och sade: ’I sönder och förbi, i sönder och
förbi I* — och det väl hundra gånger, tills hans röst
kvävdes i gråt. Då förde modern ut honom, och jag
blev ensam med den döda.

Ingenting mer om denna natt. Nog av, att jag vid
obduktionen erhöll full visshet om, med vilken
aningsfull skarpblick den gamle läkaren förutsagt faran. Hade
den kunnat avvändas? Vem kan med säkerhet säga,
om en brand kan släckas, när han icke noga känner
vinden och eldens näringsämnen? Men jag hade med
båda händer gjutit olja i den eld, som bortryckte detta
oskyldiga liv. Du kan tänka dig, att jag ej fick en
blund i mina ögon. Då jag på morgonen i feber och
frätande smärta, ännu orörlig, satt kvar vid min systers
kalla bädd, öppnades dörren och mor inträdde. Hon
hade, sedan den första våldsamma smärtan gått över,
återvunnit sin egentliga natur, som var mild och
högsint. Hon föll mig nu om halsen under heta tårar,
■ 326 =====

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free