Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa här ofvan anförda uppgifter — de flesta, som man
finner helt svafvande eller rent negativa — utgöra i det
närmaste allt, hvad vi känna om Oud-Gothenburchs uppkomst
och tillväxt, hus, befästning, byggnader, handel och rörelse.
Något bättre kännedom ha vi om de personer, som med
stadens anläggning haft att skaffa eller här nedslagit sina bopålar.
Den som, i tidsföljd räknadt, näst efter Karl IX först möter
oss i stadens historia är som vi sett Cornelius Corneliusson.
Sannolikt är det denne från Alkmaar i Holland bördige mans
namn, som år 1590 möter oss i ett i Nylöse utfärdadt köpebref,
och som sedan åren 1593—1596 skrifver till Karl IX rörande
konungens affärer i Holland. Under denna tid tycks han hafva
varit vanlig skeppare, men längre fram var han, enligt
Zetter-stens Svenska flottans historia, 1603—1607
skeppsbyggmästare vid Älfsborgs skeppsgård, 1605 befälhafvare för
fyra utseglade handelsskepp, 1607—1611 kapten vid
örlogs-flottan, hvarunder han dels förde skeppen Jupiter och Krabban,
dels tjänstgjorde som »gårdskapten» vid Älfsborgs skeppsgård
med därtill fogadt inseende öfver skeppsbyggnaden. Efter att
år 1607 hafva erhållit »holmen» Lindholmen för sin
tjänstetid fick han 1610 Sannegården och Pölsebo i Lundby socken
i förläning på sin och sin hustrus lifstid. Som vi sett föreslogs
han af holländame till rådsförvant i den nya staden, men
konungen fastställde ej detta val, förmodligen af den anledning,
att Cornelius Corneliusson var i kronans tjänst och sålunda ej
kunde betraktas såsom borgare. Han synes emellertid hafva
varit en mycket betrodd man, till hvilken konungen ofta med
förbigående af ståthållaren ställde sina bref om utrustning af
skepp. Efter 1611 ej längre omtalad är han förmodligen då
afliden.
Den som emellertid enligt Axel Oxenstiernas yttrande vardt
stadens egentlige principal är Abraham Cabeliau. Det torde
därför ej vara mer än en rättvis gärd åt hans minne att något
orda om hans lif och verksamhet, så mycket mer som
åtskilligt häraf på sista tiden i det nederländska verket Ond-Holland
förekommit, utan att detta i svenskt tryck återgifvits.
För den som det säges bland Amsterdams judar fortlöpande
traditionen, att Cabeliau skulle varit af judisk härkomst, ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
