Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta nämnda verk intet stöd, och antagandet synes så mycket
mindre grundadt, som flera af släkten ochsärskildt en bror varit
predikanter. Själf gjorde han år 1611 ett ej alldeles lyckadt
försök att bevisa sin adliga härkomst, men i det adelskap,
hvarmed hans son Johan längre fram af drottning Kristina
hugnades, säges detta vara förnyadt.
Abraham Cabeliaus far, Johannes Cabeliau från Gent i
Flandern, gifte sig omkring 1567 med Anna van Bruggen och
nedsatte sig någon tid därefter i Leyden, hvarest sonen
Abraham år 1571 föddes. Fadern anslöt sig till den engelske
läns-fogden Leicester och deltog 1587 i en sammansvärjning till
dennes förmån, men saken upptäcktes, och Johannes Cabeliau
måste söka sin räddning genom flykten, först till Voerden, där
han sammanträffade med en skolmästare, Jakob Comeliszoon,
och sedan i dennes sällskap till Utrecht. Efter åtskilliga försök
att erhålla fri lejd vardt han den 13 januari 1588 in
contuma-ciam dömd från lif och gods, hvarpå han med hustru och barn
begaf sig till England. Hans son Abraham, som här år 1590
gift sig med Maria van Leest, återvände emellertid detta
samma år till fäderneslandet och nedsatte sig som borgare i
Amsterdam.
År 1598 finna vi den yngre Cabeliau som generalbokhållare
(superkarg, som det längre fram i Sverige kallades) på skeppet
Zeeridder, seglande med skepparen Jakob Comeliszoon längs
Guyanakustea i och för byteshandel med infödingarne och
inlöpande i såväl Orinoco som andra floder. Året därpå var
han åter tillbaka i Amsterdam, där han under den närmaste
tiden måste hafva utvidgat sina affärer samt vunnit ansenlig
rikedom.
Det var nu han uppsöktes af sin landsman från Sannegården
och Pölsebo, Comelius Comeliusson, möjligen en släkting till
faderns kamrat på flykten till Utrecht eller till skepparen på
Zeeridder.
Berättelserna såväl om den blifvande staden som om Sveriges
stora rikedomar på trä och mineralier synas hafva fängslat
Abraham Cabeliau, och snart vardt han från välvillig lyssnare
ifrig medverkare.
Hvad han i afseende på den nya staden uträttade är redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
