Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Camitz köpmän, och till denna samma kategori kunna äfven
räknas Jakob Hoefnagel, sedermera president, Jakob van der
Hagen, Cornelius Kylman, Jacques de Witte, Wedeke
Dehlinghusen, Anthoni Schorer, Andries Sethe, Anshelmus Hartzen och
Ollert Stenkamp, med hvilka alla vi i det följande komma att
mer eller mindre sysselsätta oss. Ett särskildt omnämnande
förtjänar därjämte skepparen Vincent Beckman, som under
1643—45 års krig med Danmark vardt skeppskapten i svenska
flottan, samt läkaren, doktor Peter Naaldwijck (af Cederbourg
oriktigt kallad Wijck), den ende, förutom van Dijck och
Cabeliau, hvars namn återfinns i den nederländska biografiska
ordboken. För denna ryktbarhet har doktorn att tacka sina
båda tryckta latinska afhandlingar rörande hästarnas natur,
urval, uppfostran, lydnad och vård. Utom åt läkarens kall
ägnade han sig äfven åt borgerliga värf såsom anläggandet af
ett tegelbruk, hvilket sedermera af staden öfvertogs. Han
var 1623 rådsförvant och ännu 1631 kvar i staden, men har
sannolikt kort därefter dött eller återvändt till Holland. I
tyska kyrkans böcker finns han ej antecknad.
Den ende af de holländska handtverkarne, som under denna
tid kan särskildt omtalas, är klensmeden Peter Johansson Brandt,
i hvars hus(enligt Cederbourgs uppgift) den tyska församlingen
höll sina första gudstjänster, innan den af van Eijck skänkta
träkyrkan blifvit iordningställd. (Att fadern, smeden Johan
Classon äfven inflyttat synes af 1639 års brandordning, hvari denne
omnämnes såsom brandmästarens i 1:sta fjärdingen assistent.)
Af bönderna nämnas i 1625 års räkenskaper såsom
arrenderande stadens jord Jan de Buer, Berrendt Tonnessen, Tonnies
Stoffelsson, Peter Dirxen, Jan Classon (dessa två sistnämnda
möjligen identiska med de ofvan nämnda borgarna af samma
namn) och Cornelius Vischer. Den, hvars minne längst lefvat,
är Jan de Buer genom den efter honom uppkallade Burgården
strax utanför staden. Att de femtio år därefter i räkenskaperna
såsom holländska bönder upptagna Jan Gerritsson, Tonnies
Gerritsson, Jan Dietrichsson äro afkomlingar af de först
inflyttade tycks högst sannolikt. Detta hindrar dock ej, att så
godt som alla de första böndernas jordarrenden långt före
århundradets slut öfvergått till magistratspersoner och borgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
