Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föpproret mot Bårje&tfon.
en splittring de styrande emellan som en längre tid rådt i
Göteborg, antager nu närmast karaktären af ett uppror
mot den allt för myndige Nils Börjesson. Såsom en
inledning härtill, ehuru ej direkt härflytande från rådet liksom ej
heller berörande förhållandena i staden, kan möjligen anses en
den 7 augusti 1631 daterad anklagelseskrift af den förre
stads-sekreteraren, sedermera kammarfiskalen Hans Påfvelsson. Men
hela denna skrift med dess i tjugoåtta punkter mot Nils
Börjesson såsom uppbördsarrendator i Ås och Vedens härad
framställda beskyllningar för våld och egennytta vardt genom
anklagarens otrohet och flykt ur riket upphäfd. Och äfven vid
de båda kungliga kommissionernas rannsakning år 1633 om
oordningama i stadens styrelse tycks presidenten hafva stått
sig rätt bra, ehuru de förstnämndas redan omtalade
anmärkning, att ingen enda sak under rannsakningen framkommit,
hvaruti icke Nils Börjesson varit intresserad, väl knappt kan
tyda på annat än egennytta från dennes sida.
Hittills hade de öfriga af stadsregeringen, äfven om de gärna
sett den mot ämbetsbrodern riktade yxan gå, dock ej själfva
hållit i skaftet. Men den 23 mars 1635, vid riksdrotsens och
riksmarskens besök och rannsakning rörande stadens
administration, tycks upproret hafva utbrutit i full låga. Nu framkom
nämligen magistraten med en kollektif anmälan mot Nils
Börjesson, grundad på dennes räkning såsom domhafvande
i Säfvedals härad, i hvilken befattning han genom sin
egennytta skulle beröfvat staden dess rättmätiga inkomster. Han
skulle upptagit och förmedlat ett ödehemman i stället för att
utarrendera det för stadens räkning, brukat en gård i örgryte
och en i Ugglum utan rådets medgifvande, tillägnat sig en kvarn
vid Mölndals ström äfvensom ett ålfiske med 450 ålars ränta,
själf uppburit hela häradshöfdingräntan m. m. Men sannolikt
hafva dessa klagomål synts herrar riksens råd ogrundade eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
