Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej värda att upptagas, ty man finner ingen påföljd af hela denna
anmälan.
Värre efterräkning vardt det för Nils Börjesson uti en annan
länge sedan förekommen sak af följande beskaffenhet.
Fyra år före de deputerade riksrådens ankomst eller på
senhösten 1631 hade en holländsk skeppare efter intagen timmerlast
och erlagd tull erhållit passersedel och lyft ankaret för att
återvända till Holland. Under det att fartyget emellertid, ännu
innan det ens kommit förbi Älfsborgs kanoner, uppehölls af
motvind, spred sig ryktet, att skepparen på grund af falsk
förklaring endast erlagt (export-) tull för half va lasten. På
grund häraf sände Nils Börjesson, rådets dåvarande ordförande
president, genast ett bud till slottet med uppmaning att hindra
fartygets förbipasserande. Budbäraren förmåddes emellertid
af skepparens värd, rådsförvanten Elias Gantz, att ej
framlämna budet, hvarpå Gantz infann sig hos presidenten och gick
i god för mannens comparerande på rådhuset dagen därpå.
Denne sistnämnde inställde sig ganska riktigt då också, erkände
sin förseelse, hvarpå skeppet förklarades konfiskeradt. Inte
dess mindre försvunno både skepp och skeppare, sedan det
förra, drifvande för strömmen, lyckats komma oantastadt förbi
Älfsborg. När sedan Nils Börjesson, förmenande, att Elias
Gantz gått i god för skeppet, och åberopande sin kollegas ord
och handslag ville hålla sig till denne, förklarade den andre och
bekräftade detta med sin ed, att han alls ej talt om skeppet
utan endast åtagit sig ansvaret för skepparens inställelse på
rådhuset. Och därvid förblef det. Kronan gick miste om
det konfiskerade skeppets värde, en förlust för hvilken ingen
ville tillräkna sig ansvaret.
Det var med denna berättelse Nils Börjessons många
motståndare kommo fram till de båda riksråden, hvilka
naturligtvis togo illa vid sig öfver den för kronan uppkomna förlusten
och befallde magistraten att med burggrefven i spetsen härom
hålla rannsakning.
Magistraten inte allenast rannsakade utan, öfverskridande
sitt uppdrag, afkunnade äfven den 12 Januari 1636 en för Nils
Börjesson på dryga böter utgående dom, hvarvid denne dock
yttrade sitt missnöje och förklarade sig ämna vädja till hof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
