Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådet allvarligen förmante och varnade att härefter bättre
förse sig, så att de icke förgripa sig mot sina officerare. Skulle
någon klagan emot dem åter förekomma, så skulle denna sak
stå öppen, och de samme så pass straffas, att andra häraf kunde
hämta ett exempel».
Vid ett annat tillfälle hade ett par stadssoldater inte brytt
sig om att fullgöra en dem af deras kapten gifven befallning.
Hörda inför rätten förnekade dessa, att de erhållit
befallningen i fråga, men därpå fanns händelsevis ett vittne i
stadstjä-naren Börje, som stått bredvid och sagt till soldaterna:
»För-stån I ej vaktmästaren, så skall jag säga det på svenska»,
hvilket han också genast gjordt. För denna förseelse fingo
de båda karlarna tvänne timmar rida trähästen.
Det märkligaste i denna berättelse är, att dessa från Utby
och Ugglum inkallade bönder kommenderats på tyska.
Huruvida Tiburtius skräddare var rätte mannen att förestå
Göteborgs stadsvakt, är mycket tvifvel underkastadt. Säkert
är, att i maj 1637 ett slags öppet myteri i form af klagomål
inför rätten mot honom utbröt.
Många och svåra voro de förseelser, som under den
långvariga rättegången lades vaktmästaren till last. Men mot alla
dessa beskyllningar defenderade sig Tiburtius med mycken
framgång och gick äfven på grund af bristande bevisning —
möjligen var han också oskyldig — så godt som alldeles fri
från straff.
I januari 1638 stämdes han af stadens byggmästare, Luloff
Stidden för injurier, enkannerligen för påståendet, det Stidden
mot honom (Tiburtius) och soldaterna handlat som en skälm.
Vaktmästaren förklarade inför rätten, att han för tillfället
varit drucken och begärde, att hans motpart ville honom sådant
remittera hvilket äfven skedde.
Detta är sista gången den tyske skräddaren-höfvitsmannen
förekommer i rättens protokoll, och sannolikt har han själf
snart därefter dragit ut af staden. Och möjligen är det denna
hans afgång, som medfört en lycklig förändring såväl i
stads-soldaternas som befolkningens uppförande. Åtminstone hör
man efter detta i domböckerna mycket litet om stadsvakten
och dess besvärliga tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
