Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nes ett hit hörande stocklås — förmodligen slaktarbodar, till
hvilkas inrymmande staden längre fram eller 1642 uppbyggde
ett särskildt hus.
Från altanen inträda vi gifvetvis i förstugan, som måste
hafva bildat öfvervåningens midtelparti. På ena sidan härom
ligger då den ända till husgafveln sig sträckande
rådstugu-kammaren (sessionssalen) — mindre kan den väl knappt hafva
varit, då den ibland måste inrymma hela borgerskapet — och
på den andra sidan flera mindre, åt rådets kollegier,
stadssek-reteraren och stadsbokhållaren möjligen upplåtna rum, hvaraf
ett, kalladt mellankammaren, år 1639 försågs med en (järn)
kakelugn. Men man kan visserligen äfven tänka sig, att
presidenterna och rådsförvantema förfogat öfver dessa mindre
rum, och att de andra tjänstemännen residerat på nedra botten.
I rådstugukammaren hafva förmodligen såväl rådhus- som
underrätten, ehuru på olika tider, sammanträdt. Här märkes
det stora bordet, år 1638 öfverdraget med det redan omnämnda
kläde, som förut smyckat änkedrottningens gemak i
burggref-vens hus. Vidare förmodligen de trenne år 1639 inköpta
ekstolarna, först ställda till riksrådens förfogande vid deras
rannsakning nämnda år, nu möjligen begagnade af de tre
presidenterna. En enligt räkenskaperna år 1625 gjord »förmålning
under rådhustaket» afser utan tvifvel hela denna våning. Då
ingen olja bestods, måste denna målning hafva skett i
vattenfärg, hvartill såsom ingredienser användts kimrök,
»gultaf-ler», blå stärkelse m. m.
I domböckerna omnämnes äfven gisselkammaren såsom
förlagd till rådhuset. Denna arrest — ej afsedd för grofva
brottslingar utan endast för personer, hvilka såsom gisslan
kvar-höllos, alltså för gäldenärer och dylika — hade enligt
räkenskaperna två fönster och kakelugn och var således som häkte
betraktadt dräglig nog. I hvilken våning denna kammare
låg är svårt att veta.
År 1648, vid tillrustningarna för fältmarskalken
Torstensons mottagande, talas om stadens stallar vid rådhuset, däruti
hans excellens kunde få insätta några af sina hästar. Sannolikt
menades härmed något dess förinnan invid rådhuset uppbvggdt
skjul, afsedt för rådsherrarnas eller de rättssökande hästar.
Froding, Göteborgs äldsta historia. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
