Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än att båda parterna fingo plikta för bullersamt uppförande,
och att dödgräfvaren dessutom ålades så ställa sig till sin piga,
att ingen klagan öfver hans lättfärdighet mer skulle förekomma.
Hade mannen vid detta tillfälle mindre skäl till klagan,
tycks han längre fram i ett annat afseende haft så mycket större.
Förhållandet var följande. Då anno 1632 hans nyss
uppbyggda hus med tomt honom fråntagits och lagts till
kyrkogården (den gamla), lofvade honom presidenten Nils Börjesson
betalning härför, men i stället fick han en annan tomt invid
kyrkogården, en »dysomp», som han måste manshögt fylla för
att kunna bebygga. Sedan detta var gjordt, och han här
byggt sköna hus, vardt han året före ofreden kallad till
rådhuset och där af magistraten tillsagd att nedrifva samma
hus, därför att kronans tyghus skulle förläggas till platsen.
Häröfver vände han sig klagande till välborne herr
generalmajor Kagg, som befallde, att huset skulle värderas. Så skedde,
och vardt gården då värderad till 156 daler silfvermynt, hvilka
penningar herr generalen lofvade honom. Men, då han inte
själf ref ned huset, vardt han åter citerad till rådstugan och
dit ankommen kvarhållen af presidenten Rosensköld, under
det att tjuge stadssoldater sändes att verkställa rifningen. Och
när rådet gick af rådstugan, sade presidenten till honom: »gack
nu hän, Jakob, ditt hus ligger allt kull»! Sålunda var ock
skedt, huset var i grund nedrifvet, så att Clercks hustru inte
fått taga brödet ur ugnen, utan detta brunnit opp. Och på
detta vis blef han en fattig man. Sen fick han en annan
dysump, som han fyllde och bebyggde, och där bodde han nu.
Men den 21 sistlidne Martii vardt han på nytt af
magistraten tillsagd att nedrifva huset och lämna gården, enär äfven
denna plats skulle läggas till tyghuset, samt att själf flytta
utom staden, h vart ill han dock ingen råd hade. På detta
sätt hade han mist flera gårdar utan att därföre hafva
bekommit någon betalning, hvarigenom honom, fattig man, skett stor
orätt.
Hur dessa till generalguvernören, pfalzgrefven Adolf Johan,
inlämnade klagomål upptogos, och huru grundade de voro,
iåter sig inte påvisa.
/•’röding, Göteborgs äldsta historia 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
