Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till staden, och att tysken Christian Schotte började sin bana
såsom barberare (fältskär).
* * *
Rätt intressant är Gripenclos uppfattning om stadens
tillstånd, såsom denna framträder i hans bref till rikskanslern
Magnus Gabriel De la Gardie (i stadens acta). Detta tillstånd var
helt slätt, berättar han den 26 oktober 1664. Ja, det återstode
af staden’ knappt mer än namnet, som dock ännu hos
enfaldigt folk gaf något anseende. Få af borgerskapet brukade
numera sin egen handel, utan de voro hamburgarnes ocli
engelsmännens trälar. Dessa passade på, när de bästa
utförselvarorna, järn, trä, beck och tjära kommo borgerskapet
i händerna, och bemästrade sig dessa för gamla skulder, så att
stadens invånare ej kunde göra någon marknad, utan att
de främmande grepo deras gods. Och ville de någon gång
undandraga sig detta, drogo utlänningarna dem för rätta och satte
dem »på spetsen», så att de måste gå från hus och grund.
Följden skulle ock blifva en slät undergång, och staden, som
gjorde andra rika, skulle själf lämnas i betryck och fattigdom.
Detta gällde i första rummet köpmännen, men handtverkarne,
som till största delen hade deras dependance af dessa, kunde
ej heller hafva någon trefnad, utan den ene drog den andre
med sig i fördärfvet.
Den 2 juni följande år förklarar han staden taga mera af än
till. Borgerskapet själft framställde sin fattigdom såsom
härrörande från krigstiderna och de hårda åren, men Gripenclo
kunde ej förhålla den mening, att handelsmännen ej brukade
en rätt »menage». De hade icke lärt handeln af några förfarna
köpmän utan trädde härtill, som om de genast varit förståndiga.
Därför hade de också fördjupat sig i gäld, i synnerhet hos
hamburgarne, som också dagligen manade dem till betalning.
Under året 1666 hade dock — fortfarande efter Gripenclos
bref — handeln något tilltagit och kunde nog ytterligare tillväxa,
blott det funnes kapital att tillgå. Mången bjöd ock till hvad
han kunde, särskildt att förse sig med farkoster. Därtill hade,
genom sillens ankomst till skärgården, åtminstone i ett afseende
en gynnsam konjunktur inträdt.
Frödins. Göffborgs äldsta historia 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
