Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Fritz gjorde nu försök att med hunden drifva ut
gräfsvinet, som förhöll sig helt orörligt i sitt bo.
Castor gaf till ett häftigt skall och rusade
med gnistrande ögon mot hufvudingången. Med
framtassarna krafsade han några tag i jorden för
att vidga öppningen och försvann derpå med
största hastighet i det mörka hålet. Raskt grep
nu Fritz till sin knölpåk och ställde sig lurande
vid ingången, i hopp att gräfsvinet skulle gifva
vika för hundens anfall och taga till flykten.
„Med samma jag får se en skymt af honom",
tänkte han, „så är det också slut med honom!"
Minut efter minut förflöt, utan att någonting
visade sig; men plötsligt blef det lif inne i boet;
Castor skällde ursinnigt, och deremellan hördes
djurets pipande grymtning och det brummande
eller trummande ljud, som gräfsvinen gifva ifrån
sig, då de retas till högsta vrede. Fritz
lyssnade med återhållen andedrägt, hans kinder
rodnade af orolig väntan, och ban böjde sig ned
för att höra bättre. Larmet t det inre fortfor;
men nu gaf Castor ett hastigt tjut och störtade
i nästa ögonblick ut ur hålan. Hans öra blödde
och hängde till hälften afslitet, han ruskade på
sig, tog sig med tassen om det blodiga hufvudet
och tjöt ytterligare ett par gånger; men derpå
greps han ånyo af den häftigaste stridslust, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
