Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
med kanoner och gevär hafva vi lagat till
dugtiga högar med snöbollar, med hvilka vi ämna
bombardera. Adolf Werder är
fästningskommendant och jag är general för de öfriga, som skola
eröfra fästningen. Kom med nu, morbror, så skall
du få se, att jag vinner, och Adolf måste fly!"
„Ja, det måste jag då se", sade Conrad leende,
i det han knackade ur pipan och stoppade den
p& nytt; „för mig till stället, och låt mig
framför allt taga fästningen i ögnasigte; jag är rätt
nyfiken att se, huru du har utfört dess byggnad."
Pipan påtändes, mössan sattes på, och det
bar af utåt byn. Straxt derutanför låg en liten
kulle, som Fredrik hade begagnat till plats för
fästningen. I den djupa snön rundtomkring hade
en graf blifvit dragen, bakom hvilken en bred,
stjernformig snövall höjde sig, med bröstvärn och
skottgluggar, hvilka redan voro besatta af
fästningens försvarare, öfverallt lågo stora högar
af välfbrmade, runda snöbollar, och den till
stormning bestämda skaran väntade blott på sin
anförares återkomst för att genast börja striden.
Den gamle Conrad klättrade; oaktadt det
föll sig svårt med hans träben, genom löpgrafven,
besteg vallén, profvade med kännareblick
fästningsverken, och log helt förnöjdt, då han
der-vid fann så godt som ingenting att anmärka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
