Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
trakten så karakteristiska och vigtiga ”Fahlbanden? (1. ce,
p. 24). ’Skikternas strykning är, ehuru på sina ställen
mycket oregelbunden, dock öfverhufvudtaget N—S med
ostligt fall: den rättar sig således efter gneisgraniten,
hvilken uppträder vester, om gneisterrängen. Af denna har
jag i denna trakt varit i tillfälle att se endast obetydligt,
nemligen vid gränsen mot gabbrokuppen i Jondalen. Den
har här en på engång skiffrig och porfyrartad struktur, i
det enskilda röda eller hvita, något afrundade
fältspatskristaller äro utsöndrade samt omgifna af något qvarz och
mörk glimmer med bestämd riktning,
Deremot såg jag vid Fossum, 1 mil norr om Skien,
gneisgranit, hvilken torde kunna anses såsom
karakteristisk !), Den liknade nemligen på sina ställen en röd
flasrig gneis, i det den korniga blandningen af fältspat: och
qvarz sparsamt genomdrages af svarta glimmerflasor gående
ungefär i NNV-lig riktning; på andra ställen öfvergår den
åter i en röd granit, i det skiffringen blir oregelbunden
och otydlig, Gångar af qvarz och fältspat dels hvar för
sig dels tillsammans genomdraga denna bergart ofta
ganska” ymnigt.
Det förhållande, hvari de ifrågavarande formationerna
gneis, gneisgranit och yngre granit stå till hvarandra,
synes dock tydligast utpregladt i den ofvannämnda
kuststräckan mellan Langesund och Grimstad. Denna beskrefs
först af D. Forbes uti afhandlingen: ”Geol. Undersögelser
over det metamorphiske Territorium ved Norges Sökyst?” 2).
Men sedermera hafva Kjerulf och Dahll uti sin afhandling
”Om dernertsernes Forekomst ved Arendal, Naes og
Kragerö” närmare begränsat dessa formationer och äfven
lemnat en öfversigtskarta deröfver. Af denna framgår, att
hela kusten på en sträcka af ung, ett par mil inåt utgöres
1) ’T. Dahll, Om Tellemarkens Geologi.
2) Nyt Mag. for Naturv. IX Bind, p. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
