Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 -
och de kunna lika litet utgöra något motbevis mot
gneisgranitens eruptiva natur som de ofv. p. 22 nämnda
långsträckta partierna uti graniten vid Bobritsch kunna anses
bevisa något emot dennes. Sålunda kan man utmed
gränsen af gneisen i Ulrikasborgstrakten samt vidare på
Skatudden och södra delen af Högholmen förfölja en zon af
en ganska skiffrig gneisgranit, som man i petrografiskt
hänseende äfven kunde benämna röd gneis, men hvars
granitnatur ådagalägges genom de stundom deri
förekommande brottstyckena. Gränsen mot gneisen är tydlig nog
men antydes icke uti den yttre konfigurationen, såsom
fallet är på åtskilliga andra ställen t.ex. vid Mejlans,
Härtonäs m. fl., der gränsen utmärkes genom en dalsänkning.
Också är det icke omöjligt, att den på kartan upptagna
gränsen för gneisen i Ulrikasborgstrakten endast är
skenbar, i det densamma måhända i djupet sammanhänger med
de i sjelfva staden här och der uppträdande, gneisstraterna.
Gneisgraniten synes vara ännu fattigare på
accessoriska beståndsdelar än gneisen. Granat är det enda jag
funnit deri och vis å vis den är det också mycket tvifvel
underkastadt, om icke den snarare bör tillskrifvas dei
gneisgraniten öfverallt och i alla riktningar
’kringsvärmande pegmatitgångarna, hvilka tyckas vara dess egentliga
hemvist.
Pegmatit. Af alla de i Helsingforstrakten
uppträdande formationerna är denna den egendomligaste och
svårast att förklara. Den otaliga mängd af gångar och
drummer, hvilka visserligen i de flesta fall följa skikternas
riktning, men derjemte ofta nog genomskära dem, stundom
nästan vertikalt, och hvilka ofta afsmalna till de finaste
ådror, samt vidare den vanligen ganska grofkorniga
strukturen bevisa, att pegmatiten -bildats ur en ytterst
tunnflytande massa samt att den ganska långsamt stelnat. För
att det sednare skall kunnat äga rum, måste åter enligt
min tanke afsvalningen ha försiggått antingen uti ett
medium af hög temperatur eller och under en stark betäck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
