Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
ning. Också visa sig en del äf de uti gneisgraniten
uppträdande pegmatitgångarna och körtlarna genom sin
otydliga begränshing mot sidostenen endast vara
”utsöndringar” ur den ännu icke fullkomligt stelnade massan. En
annan del äro väl endast, såsom Naumann !) ganska
sinnrikt uttrycker sig, ”gleichsam als Nachgeburten derselben
Granitformation zu betrachten, in deren Bereiche sie
vorkommen”, och dessa kunna då äfven förekomma i gneisen.
En tredje del slutligen, eller den egentliga pegmatiten,
hvilken anträffas såväl i gneisen och gneisgraniten som
äfven i syenitgraniten och gångarten måste tillskrifvas en
egen sjelfständig bildning försiggången under en stark
betäckning af sedimentära numera längesedan försvunna
lager. Dessa tvenne sednare fallen har jag dock icke
kunnat med bestämdhet åtskilja, och jag måste derföre
tillsvidare sammanföra dem till en formation. Att likväl minst
tvenne särskilda perioder af pegmatit måste åtskiljas, synes
deraf, att man icke så sällan (t. ex. vid Botby) är i
tillfälle att iakttaga tvenne systemer af smala
pegmatitgångar, i det nemligen en del genomsätta och något förkasta
de andra.
Oaktadt pegmatiten uppträder i ofta ganska betydliga
stockformiga massor, så har den dock i stort betraktadt
icke kunnat inverka på det engång af gneisgraniten
bestämda läget hos skikterna. Deremot finna vi i smått
ganska betydliga oregelbundenheter, förorsakade dels genom
skikternas böjning omkring pegmatiten, dels genom deri
inneslutna större eller mindre fragmenter af dem, dels
slutligen genom de apofyser af pegmatit, hvilka, ofta
afsmalnande till knappast ett par linier mäktiga drummer,
genomdraga skikterna i alla riktningar. Beträffande dessa
sistnämnda kan man iakttaga, att de, hvilka gå i
skiffringens riktning merendels äro raka, de deremot, hvilka
afskära den på tvären ofta äro böjda i ormlika krökningar,
1) Lehrb. der Geogn. II p. 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
