Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
graniten (se p. 14).!) Man finner den stundom hafva
utöfvat en märkvärdig inverkan på den omgifvande röda
orthoklasen, i det nemligen denna på en omkrets af flere
tum är färgad helt och hållet gulbrun, ett förhållande, som
torde vara af vigt i genetiskt afseende.
Det är troligt, att all den i Helsingforstrakten
förekommande jernglansen har uppkommit af magnetjern. Åt
minstone finner man stundom den förra i pseudomorfoser
efter den sednare. Så förvaras t. ex. i bergskontorets
samling en stor triakisoktaéder, afstympad af oktaéderytor,
funnen vid Sillböle, som nästan helt och hållet är
förvandlad i jernoxid, men ännu bibehåller det chloritöfverdrag,
hvaraf magnetjernkristaller från denna fyndort gemenligen
äro beklädda (Holmb. p. 9).
Att Helsingforstrakten är särdeles rik på jernmalm
kan äfven ses af de sekundära jernföreningar, hvilka här
och der blifvit iakttagna. Så t. ex. har på åtskilliga
ställen i skärgården straxt utanför Helsingfors (Sandhamn,
Rönnskär m. fl.) anträffats sjömalm på ett djup af i
medeltal 10 famnar, ?) och på Tali ägor skall ett litet lager
af gul jernockra blifvit funnet; äfven har jag på Rassböle
påträffat en liten bäck, som nästan helt och hållet var
uppfylld af jernoxidhydrat, hvilket förekommer deri
uppslammadt i form af mörkbruna luckra flockar.
Svafvelmetaller.
Svafvelkisen anträffas i Helsingforstrakten temmeligen
allmänt, dock aldrig i betydligare qvantitet; endast engång
1) I samma trakt och i samma granit förekomma äfven små korn
af titanjern insprängda (Holmb.), hvilka dock icke hafva någon tydligt
utbildad kristallform. Äfven ett annat titanhaltigt mineral, nemligen
fitanit förekommer enl. Holmberg derstädes: kristaller funna af V. L.
Åkerblom visa formerna (3 P 2). o P. P oo (P 00), således desamma som
titanitkristallerna från Stansvik och Sillböle (se A. Nordenskiöld, Beskr. öfver
de i Finl. funna min. 2:dra uppl., p. 114).
2) Öfvers. af Finska Vet.-Soc. Förh. V, 1857—1863, p. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
