Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
har ingenting sett, alls ingenting... det var blott ett
däraktigt skämt, som jag tillåtit mig.
laval. För sent, för sent, bästa Mamsell! En
gammal räf, sådan som jag, låter inte sS lätt lura
sjg... Låt oss se till hvar vår desertör finnes. . .
Öppna denna dörr, eller måste jag bruka våld?...
paul (utträder ur kabinettet). Här är jag, min
Herre! Jag vill inte längre tillskynda mina vänner
sorg och oro. Försäkra er om min person, min
Herre ... jag är färdig att följa er.
marcel. Himmel! det är ju Paul Jodin! Hvem
hade kunnat tro det! O, min fördömda pratsjuka!
laval. Ni är en desertör, en rymmare! Följ
mig i fängelset!
eugene. Ett ögonblick, Herr Löjtnant! Jag ber
er afbida min fars återkomst... han måste vara här
om några ögonblick.
laval. Gerna, min unga Herre! Jag värderar
Herr Dubreton alltför mycket, att jag inte skulle med
nöje uppfylla er begäran.
anna (kastar sig grälande ned pä knä för Paul). Ack,
Paul, min goda Paul, jag är skuld till allt! Kan du
väl förlåta mig?
paul. Stig upp, Anna, och anklaga inte dig!
Inte du, endast jag är skuld till hela olyckan! Jag
har sjelf vållat mig detta öde.
marcel. Ack, min Gud! Jag måste.också be om
förlåtelse, min stackars Paul! Hade jag inte haft en
så afskyvärd nyfikenhet och en så pratsjuk tunga,
då hade ingen menniska i verlden vetat, att en man
varit här förborgad.
paul (räcker honom handen). Lugna dig, Marcel!
Jag hyser inte minsta groll mot dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>