- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
95

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett kort steg öfver till tanken på förmiddagens händelse
nere i sjön.

Hvad hade väl Fia haft för afsigt med detta att
lion fattade tag i och höll henne intill sig, och hvad
menade hon med de der orden att om hon ville, så
skulle hon kunna bevisa henne att hon vore lika dan
som alla andra qvinfolk? Lotta var en ren och
oför-derfvad natur, hon hade hvarken genom sysslolöshet
eller läsning fått sin inbillning uppjagad, hennes
verksamma lif och enkla lefnadssätt hade hittills låtit alla
tankar på förhållandena mellan de olika könen slumra
i hennes själ, och följande landtboarnes enkla och
naturliga seder och bruk, hade hon aldrig tänkt på att
något otillbörligt kunde ligga deruti att se någon annan
eller att sjelf ses i obevakade ögonblick, då man inte
tänker på att dölja någonting hvarken af sin yttre eller
inre menniska.

Och hvarför brände nu hennes kinder som eld, när
hon tänkte på att Johan möjligen sett henne af klädd
då hon gick ner i badet, — hvarför hade hon sjelf
skyndat sin väg upp, innan hon visste om Fia blifvit
räddad eller icke, bara för att inte få se honom i samma
tillstånd som hon sjelf varit i några ögonblick förut.
Allt detta var frågor som hon icke kunde besvara, och
som, på samma gång de fylde henne med enb rinnande
oro, också förorsakade henne en oemotståndlig
nyfikenhet att få lära känna den gåta som låge förborgad
under allt detta. Kunde det inte vara osant, allt det der
som Fia sagt henne om Johan, och vore det inte
mycket troligt att någon annan än just han vore far till
hennes barn, fastän hon ville låta påskina det och
stolt-sera med det, efter som Johan onekligen var den
vackraste pojken på hela ön?

Och om det nu ändå så var, att Johan var
barnets far, hvad menade Fia med sitt tal om att han
ingenting lofvat henne, och att hon inte velat ha någon
vilja, om hon också kunnat ha’ det, och att det skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free