- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
102

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

son, i det han satte sig i gång med tunga och
långsamma steg.

— H var för blir ho’ då sjuk åf et? — frågade
Klas, som altid ville ha’ sista ordet, — det skulle jag
just villa ha förklaring på, tycker jag!

— Der har du den då, din bojkutting! —
svarade Söderman och gaf honom en halskaka, så att han
stod på hufvudet i en albuske.

— Aj, jäklar i dej, din ohängda amerikanare! —
skrek Klas med full hals, i det de andra skral tade, —
hvad har du med mej å göra? Nu tappte jag alla
bryn sti ekorna!

— Plock opp dom igen då, Få håller du kanske
truten så länge teminstingen, — utbrast Magnus, som
hittills inte sagt ett ord

Och dermed begåfvo de sig i väg upp till gården,
med Maja och Fia i spetsen, sedan Söderman och
Magnus, derpå Anders Larsson sjelf, och slutligen, efter en
stund Klas, som nu sedan han plokat upp brynträna,
gallskrek på bondpojkarnes vnnliga sångmanér, i det
han smälde takten med brynstickorna!

»Och hejan ho, tror du lessen ä’ jag
För att kaka är hål som en sten?

Nej här ser du en pojke af anna’ slag
För ja’ har både armar och ben!

Luludeli — armar,

Luludeli — ben! tjuliho!» —

Alt efter som sången hördes mer aflägset och
slutligen bortdog ofvanför backen som låg emellan gården
och åkrarne, saktade Johan de i början raska slagen
med lien, och upphörde slutligen helt och hållet, i det
han stödde lieskaftet mot marken och hvilade sig med
framåtlutad kropp på ryggen af liebladet. Derpå
rätade han upp sig, slängde lien ifrån sig på gräset, gick
ett stycke längre bort der hans rock och väst hängde
på en trädgren, såg sig noga omkring, drog sedan upp
ur fickan på rocken en liten flaska, tog sig en dugtig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free