Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Han har skickat en bukett! — sade Fanny
temligen vårdslöst, i det hon genom den öppna dörren
pekade på buketten med törnrosknoppen.
— Nå, det var hyggligt af honom! — utbrast den
unge äkta mannen, glad, i det han steg upp för att se
på den, och gick ut i salen.
— Tycker du att den är vacker? — frågade Fanny,
som följde efter honom ut.
— Utmärkt 1 Riktigt ståtlig, som alting från det
hållet! — svarade den unge äkta mannen.
— Hm! — sade Fanny, i det hon gjorde en liten
knyck på nacken.
■— Hvad menar du? — frågade Gustaf, litet
förvånad.
— Ingenting! Du är fortfarande lika betagen i
Stenmark ?
— Ja, jag beundrar honom helt enkelt! Han är
lika snillrik som agronom, som han är behaglig som
umgängesmenniska!
— Han är mycket artig, det är verkligen sant.
— Han är mycket mera än så, Fanny lilla! Han
är en upprigtig vän!
— Behöfver du verkligen redan en sådan, Gustaf? —
frågade lilla frun vemodigt, i det hon närmade sig, lade
sin arm under hans och såg upp till honom med en
oroligt frågande blick.
— Lilla toka! — svarade mannen, i det han lade
sin andra arm om hennes mjuka midja, — är du
svartsjuk på honom?
Hon svarade inte strax. Man såg att det var
något som kämpade inom henne, och efter några
ögonblick bröt det ut, i det hon nästan lidelsefullt frågade:
— Säg mig Gustaf! Skulle du inte vara svartsjuk
om jag — — om jag hade en vän?
-— Nej! — svarade mannen utan betänkande.
— Skulle du inte? Inte det ringaste?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
