- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
360

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Nej nej, låt oss ge’ oss åf härifrån innan
polisen kommer! — ropade flickan ängsligt, i det hon
fattade honom i armen och drog honom med sig nedåt
gatan.

Ahå! — svarade estlänningen, i det han passade
på och lade hennes arm under sin, — polisen behöfver
en nu inte vara rädd för, när en ingenting ondt har
gjort! Men låt oss nu ta’ ut stegena, så vi hinner bort
te’ nattqvarteret innan de stänger der med!

Och derpå fortsatte de vägen tysta båda två, ända
till dess de veko af inpå Götgatan, då Johanna
plötsligt saktade stegen och pustande sade till sin följeslagare:

— Nej gå inte så fort, för nu känner jag att jag
börjar bli trött!

— Så mycket bättre ska’ det då smaka te’ få sofva,
när Johanna kommer fram dit! — svarade han, i det
han likväl saktade gången en smula.

— Ja, det är bara fråga om, — återtog Johanna
dröjande och efter några ögonblicks tveksam tystnad —
om det går an att — att — —

— Hvad för slag?

— Att jag går med en främmande karl dit bort;

— fortsatte hon i samma tvekande ton.

— Nå, jag ä’ nu fäll ingen främmande, karl, —
återtog estlänningen med sitt vanliga lugn, — och för
resten undrar jag just hvart Johanna annars tänker ta’
vägen.

—: Jag kan ju gå ner på ångbåten och fråga
restra-trisen om jag inte kan få sitta der i natt.

— Di sofver nog der med, tänker jag, utom
kar-larne som har vakten, och dom vill väl inte Johanna
hålla sällskap med? För resten, om Johanna ville vara
med om det der som jag sa’ på ångbåten, så måtte hon
fäll inte behöfva krusa för te’ följa med mig, vet jag!
För nog måtte hon fäll kunna sofva lugnt i sin säng,
när det ligger andra i rumme’ och fast jag ligger i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free