- Project Runeberg -  Bland storstadsfolk och skärgårdsbor /
31

(1895) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellpredikanten. En skärgårdshistoria - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAPELLPREDIKANTEN. 31

Vi ska’ muntra oss opp
med krumbukter och hopp,
jag på backen och du uppå grenen 1»

»En tocken tokstolle te’ gala» utbrast Magnusson.
»Så där har han hålli’ på ända se’n i middas.»

»Han är lycklig, han, som kan sjunga!» mumlade
kapellpredikanten.

»Ja, säg det!» svarade fiskaren.

Och nu ljöd den muntra visan ändå närmare:

»Och du taltrast i fur,
sjung du visan i dur,
där du sitter och nickar i toppen!
Kvittra på raska tag,
jag förstår dina slag —
du som jag har fått sommarn i kroppen 1»

Några ögonblick därefter syntes Vicke Blommén uppe
i backen med målarskrinet i ena handen, en lång käpp i
den andra och slokhattan på ena örat, fäktande och
slängande helt gladeligt med både armar och ben.

»Hejsan, fiskarfar!» ropade han, i det han viftade med
målarskrinet. »Nu har jag tagit mig en styf promenad
och sett två småsjöar, tre kor, en sugga och två vackra
flickor! Men det hindrar inte att en bit kvällsvard skall
smaka fågel om en stund, och...»

Här kom han fram och fick syn på kapellpredikanten,
som stod där lång och allvarsam med sitt mörka och
tungsinta uttryck öfver det magra ansiktet, och utan att vidare
uppmärksamt betrakta honom, återtog Vicke i
allvarligare ton:

»Jaså, ursäkta, ni har främmande, ser jag.»

„Jaha, det är våran pastor som ä’ här och tittar efter
båten sin,» svarade Magnusson.

»Å /tusan, jasål Tjänare!» hälsade Vicke ogeneradt,
i det han gjorde en half bugning och sträckte fram handen.
»Det va’ trefligt att få göra pastorns bekantskap, eftersom
man kommer att vistas här en tid bortåt. Men hvad sjutton
ser jag! Är det inte? — Jo så — nej gå nu åt skogen !
Ar det inte Axel Holmstedt? Hvad i hälsingland vill det
säga — har du gått åstad och blifvit präst, Acke?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 17 22:21:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstorstad/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free