Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapellpredikanten. En skärgårdshistoria - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPELLPREDIKANTEN. 39
mig att jag ska’ få fara med Österberg te’ stan för te’
hälsa på dotter min och mågen där inne.»
»Jaså, mor Maja har en gift dotter i stan?»
»Ja då, och hon ä’ så bra gift, och han ä’ snickare,
och tre barn har di — och därför brer jag ut dom, för si
annars skäms di för mej — blåbärena kan tänka.»
»Jaså, på det viset!» utbrast Vigke skrattande. »Men
hur är det, är kapellprästen hemma?»
»Ja jesses, det ä’ han nog, det,» svarade gumman
småmysande, i det hon tittade upp öfver glasögonen, dem
hon satt på sig för bärrensningen; »och det va’ då riktigt
bra att nå’n kom, för nu har han sitte se’n tidigt i morse
och skrifvi’, och jag har inte fått så mycket som en
kaffeskvätt i’n en gång.»
»Det ska’ vi nog hjälpa, ska’ mor Maja få se!» ropade
Vicke, i det han följde med gumman in i köket, där
spinnrocken stod. »Sätt nu på kaffehurran bara!» fortfor han,
i det han satte sig ner på gummans spinnstol och tittade
på spånaden. »Nej se, det var tusan till gumma att kunna
spinna fint!»
»Förstår han sej på tocke, han?» frågade mor Maja
och såg mycket trakterad ut.
»Usch ja! Den där tråden kan man fånga fjärilar
på, om man spänner upp den mellan slånbuskarna där ute.»
»Hå kors, han pratar!» sade gumman förtjust. »Då
skulle han ha sitt, när jag hade ögona i behåll!»
»Pyttl! Ni har minsann ögon att köpa fisk med än i
dag, mor lilla!» forfor Vicke och klappade gumman på
axeln. »En vacker dag kommer jag och vill måla af
er, när ni sitter vid spinnrocken. Det får jag väl, hvad?»
»Hvasa?» frågade mor Maja storögd. »Hvad va’ det
han ville göra?»
»Det ska’ jag förklara sedan. Men nu tittar jag in
till prästen och ser hur det är med honom.»
»Ja käraste han, gär det» Han kan behöfva te’ bli
oppmuntrad en smula, för i morse va’ gamla körkvärden
Janson här och förarga’n med någe’, hvad det nu kunde
vara.»
»Öch har ni se’n litet smör och bröd till kaffet, så
är det intet ondt i det,» sade Vicke med en ny klapp på
gummans hvassa axel, och därpå steg han helt tvärt in
till kapellpredikanten, som satt vid bordet och skref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
